Strandtåg är en sydlig art med svensk nordgräns i Småland. Den växer på havsstränder nära eller i vattnet, framför allt i inner- och mellanskärgården, där den är typisk för mark där hävden är eftersatt eller har upphört.
Den iögonenfallande arten har ökat under den senaste 150-årsperioden. I mitten av 1800-talet var den en sällsynthet: före 1919 var exempelvis endast två lokaler kända norr om Kalmar kommun, nämligen Mönsterås Ålem Råsnäs 1870 (A. W. Thorén i GB LD och UPS) och Oskarshamn Misterhult Örö (se lokaluppgifter).
Första fynd
Tidigast angiven från Kalmar Halltorp Värnanäs av E. Fries (1835) baserat på en uppgift från Sjöstrand. Arten återfanns där 1980, vid Millenäs (4G2e 1-1-), av Anna-Brita Carlander och Bengt Lundgren.
Utbredning
Funnen i 41 rutor; tidigare uppgifter från 29 rutor. Ganska vanlig vid kusten från blekingegränsen till Oskarshamn Misterhult, saknas i övrigt. – Ursprunglig.
Lokaler
De nordligaste lokalerna.
Oskarshamn Misterhult Eneskäret, nordöstra udden (6H4a 2445) 2003 (RK); Fisklägret (6H4a 2748), 1985, 2003 (RK); Stora Berktullen (6H4b 2301) 1985 (ÅR); Tvarbom (6H4a 3347) 1990 (RK); Örö 1847 (Holmberger ms 1847b).
