svartbräken
Asplenium trichomanes
Mer information om arten

Svartbräken växer i sprickor i berg och klippor, oftast i tvära stup men någon gång i springor i svagt sluttande hällar. Ibland påträffas arten på tunt jordtäcke på hällar och avsatser. Den återfinns även på steniga backar, mellan block och stenar i rasbranter samt i rösen och på stenmurar. Växten är mer näringskrävande än gaffelbräken A. septentrionale. I västra Småland finner man den i allmänhet på hyperit. Den växer gärna i lätt skugga och sällan i solexponerade sydsluttningar.

Svart- och gaffelbräken växer ofta tillsammans. Ibland tillkommer hällebräken Woodsia ilvensis.

Första fynd

Noterad från landskapet av Linné (ms 1728) men utan närmare lokal. Först publicerad av Wåhlin (1769) från trakten av Jönköping ´uti bergsspringor´.

Bygdenamn och bruk

bukfallsgräs (Karlslunda; användes mot ”bukfall”, dvs. insjunken buk, hos kor; Vide 1966).

Variation

Svartbräken har i Småland två underarter, förutom vanlig svartbräken ssp. trichomanes även kalksvartbräken ssp. quadrivalens; den senare fick sitt vetenskapliga epitet på grund av att den har fyra kromosomuppsättningar i stället för två. Lovis (1964) klarlade att de båda kromosomtalsraserna har olika ekologi och utseende. Vanlig svartbräken påträffas normalt på silikatunderlag, medan kalksvartbräken föredrar mindre sura substrat. Hos vanlig svartbräken är småbladen rundade, tydligt tandade, svagt konkava (med svagt uppåtböjda kanter) och symmetriskt fästa. Hos kalksvartbräken är de något långsträckta med delvis parallella sidor, mindre distinkt tandade, svagt konvexa (med nedåtböjda kanter) och fästa i hörnet av ena kortsidan. Ett tränat öga kan särskilja underarterna i fält, men för helt säker identifiering krävs mätning av sporerna (Tigerschiöld 1980). Vid inventeringen beaktades underarterna i allmänhet inte.

Utbredning

Funnen i 571 rutor; tidigare uppgifter från 205 rutor. Vanlig i nordöstra Småland samt öster och sydost om Vättern, i övriga delar av höglandet ganska vanlig, i söder sällsynt; saknas i nutid i ett stort område i centrala södra Småland liksom vid kusten i söder. – Ursprunglig.

Lokaler

Några ej återfunna lokaler i söder
Kalmar Kalmar ´i Stads- och Slottsmurarne samt på Ravellinerne´ (Sjöstrand ms 1831); ännu enligt Westerlund (1852b) allmän. Ryssby Skäggenäs vid Vadstena (H. Bruun enligt Sterner 1933).
Tingsryd Väckelsång ´i klippspringor i bergknallen till vänster om Ronnebyvägen då man kommer från Väckelsång, något norr om skolhuset´, 1920-talet (B. Svensson 1994).
Växjö Växjö Solberget [nuvarande stadsdelen Hov] från 1809 (E. Fries ms 1809) till 1840 (J. Forsander i UPS).

karta