Svartbräken växer i sprickor i berg och klippor, oftast i tvära stup men någon gång i springor i svagt sluttande hällar. Ibland påträffas arten på tunt jordtäcke på hällar och avsatser. Den återfinns även på steniga backar, mellan block och stenar i rasbranter samt i rösen och på stenmurar. Växten är mer näringskrävande än gaffelbräken A. septentrionale. I västra Småland finner man den i allmänhet på hyperit. Den växer gärna i lätt skugga och sällan i solexponerade sydsluttningar.
Svart- och gaffelbräken växer ofta tillsammans. Ibland tillkommer hällebräken Woodsia ilvensis.
Första fynd
Bygdenamn och bruk
Variation
Utbredning
Funnen i 571 rutor; tidigare uppgifter från 205 rutor. Vanlig i nordöstra Småland samt öster och sydost om Vättern, i övriga delar av höglandet ganska vanlig, i söder sällsynt; saknas i nutid i ett stort område i centrala södra Småland liksom vid kusten i söder. – Ursprunglig.
Lokaler
Några ej återfunna lokaler i söder
Kalmar Kalmar ´i Stads- och Slottsmurarne samt på Ravellinerne´ (Sjöstrand ms 1831); ännu enligt Westerlund (1852b) allmän. Ryssby Skäggenäs vid Vadstena (H. Bruun enligt Sterner 1933).
Tingsryd Väckelsång ´i klippspringor i bergknallen till vänster om Ronnebyvägen då man kommer från Väckelsång, något norr om skolhuset´, 1920-talet (B. Svensson 1994).
Växjö Växjö Solberget [nuvarande stadsdelen Hov] från 1809 (E. Fries ms 1809) till 1840 (J. Forsander i UPS).
