plattstarr
Carex disticha
Mer information om arten

Plattstarr växer på fuktig till våt, näringsrik och basrik lerjord. I någorlunda naturlig omgivning förekommer arten i strandkärr vid sjöar och åar, i rikkärrskanter och vid källkärr. Betydligt vanligare är den på starkt kulturpräglad mark: i översilade, betade eller igenväxande kärrängar samt i dammar och diken. Vid kusten växer den någon gång på leriga stränder och i strandängar.

Arten gynnas av igenväxningen och bildar ibland vidsträckta, täta bestånd på tidigare hävdad mark. Återfynden på tidigare kända lokaler är påfallande många.

Första fynd

Insamlad 1812 av Christian Stenhammar i Västervik Lofta (belägg i S); möjligen var J. Wallmans odaterade fynd av arten på havsstranden i Västervik Västra Ed Helgenäs tidigare (Wallman ms 1 under namnet C. intermedia). – Först publicerad från Kalmar Kalmar av Westerlund (1852b).

Utbredning

Funnen i 142 rutor; tidigare uppgifter från 89 rutor. Ganska vanlig mellan Vättern och östgötagränsen samt längst i nordost; ganska sällsynt i kusttrakterna i sydost, i resten av Småland mycket sällsynt. – Ursprunglig men starkt kulturgynnad.

Lokaler

Isolerade lokaler.
Emmaboda Vissefjärda kyrkby 1919 (R. Sterner enligt Sterner ms 1).
Hultsfred Målilla Salsnäs 1879 (J. Cnattingius i OHN).
Högsby Högsby Mellby i starräng intill byvägen, 1947 (K. Nyström i S); Yttre Valåkra ca 1945 (Nyström ms) = Valåkra (5G8c) 1996 (Fasth & Larsson 1997). Långemåla Hultsnäs 450 m SSO vägskälet (5G5d 1210), strandäng vid sjö, 1987 (JA).
Ljungby Berga Gässhultsmyren (I. Christoffersson 1973) = 650 m VSV till V Björkholmen (5D3j 2340), källvattenpåverkat kärr, litet bestånd 1982 (IC).
Markaryd Traryd Axhult 1 km S bron över Lagan, V om ån, sumpmark, fåtalig 1936 (Andersen ms 1936).
Mönsterås Fliseryd 1 km V Ekhult (5G6e 4100), dikeskant, 1992 (JA ML).
Oskarshamn Döderhult Emmekalv (Sterner 1933).
Tingsryd Almundsryd 1600 m VSV Myrön (4E1f 2534), betad våtäng i sluttning, 1989 (SK). Linneryd 1881 (Bredenberg i S). Väckelsång Hallagård 1925 (B. Svensson i BSvens, B. Svensson 1994) = 100 m VNV Hallagården (4E6j 1000), beteskärr, riklig 1983 (GW, !ThK). Älmeboda Munkamåla 100 m O den södra gården (4F1e 4803), fuktig betesmark, riklig 1982 (ThK, belägg i LD).
Vaggeryd Byarum Gärahovs storäng (Staffan Johnsson 1975) = 250 m SO Byarums hembygdsgård (6E5a 4604), kärr, 1987 (LC JEH LR, !ThK). Tofteryd Skillingaryd nära stationen, måttligt (F. Hård enligt Hård ms 1924).
Värnamo Nydala Gåeryds naturreservat (A. Gustafsson 1975).
Växjö Växjö 1893 (O. Köhler & G. Köhler i S). Öja kärräng, 1943 (H. Nilsson enligt C. Mossberg ms).
Älmhult Hallaryd 600 m VNV till NV Linnefors (4D3i 1414), igenväxande översilad kärräng, riklig 1989 (ThK, belägg i LD).

Osäkra uppgifter. 
Värnamo Kärda 1869 (H. Fogelin i Finnved, !ThK); troligen feletiketterad.

karta