Smålands flora - gullusern

gullusern

Medicago sativa subsp. falcata

M. falcata
Gullusern är spontan i torr gräs- och buskmark i Skånes kalktrakter samt på Öland och Gotland. I Småland är den däremot av allt att döma kulturspridd. Den påträffas där på torr mark i hamnområden, längs vägkanter och banvallar, i grustag, på vallåkrar och skräpmark. De första fynden, från 1800-talets första del, gjordes vid kusten, i Västervik Gamleby och Västervik samt Kalmar Kalmar; förmodligen har de samband med varuimporten till hamnarna. Senare har växten dels kommit in med gräs- och klöverfrö, dels spritts med väg- och tågtrafiken. Enligt en notering från Västervik Odensvi N om Gransjön 1949 (Stenar ms) har den även odlats.

Första fynd

Först noterad 1820 av L. C. Wiede (ms 1820) från Västervik Västervik Grantorpet, där den sågs även 1851 (Engstrand ms 1852); belägg finns från 1864 (C. F. Willd i S). – Först publicerad av Westerlund (1852b) från Kalmar Kalmar.

Variation

En form med mycket smala småblad är funnen i Kalmar Kalmar 1926 (S. Torgård i LD och S) och 1934 (A. Bobeck i GB och LD under namnet Lotus tenuis [smal käringtand], i LD ombestämning PL 1981); uppenbarligen rör det sig om en inkomling.

Utbredning

Funnen i 40 rutor; tidigare uppgifter från 36 rutor. Ganska sällsynt nära kusten från Kalmar Ryssby söderut, sällsynt i övrigt. – Sentida kulturföljeslagare; bofast åtminstone i Kalmar län.

Lokaler

Lokaler i inre Småland:
Alvesta Härlöv Härlövs by (5E3f 2339) 1980-talet (LL). Lekaryd Humlaryd (5E2f 1426), f.d. åker, 1980-talet (LL). Skatelöv Grimslöv, vägkant, 1952 (B. Johansson i OHN).
Aneby Frinnaryd 900 m NV kyrkan (7E4i 3816), bangårdsområde, 1989 (JJ, belägg i LD, !ThK).
Gnosjö Gnosjö Häreryd 1975 (IC).
Jönköping Ljungarum (7E1a 0421), skräpmark, 2003 (MtS).
Lessebo Hovmantorp Vargamosse 125 m OSO till O punkt 161,10 (4F9c 0505), jordvall, 1991 (ThK).
Markaryd Markaryd 200 m O Harpholma vägskäl (4D1d 3734), vägren, 1987 (TH); 150 m S Råstorp järnvägshållplats (4D2b 4047), f.d. grustag, en stor rugge, 1988 (TH).
Tranås Linderås på en åker nära Linderås kyrka 1851 (C. J. Petersson ms 1852).
Uppvidinge Älghult Gillbonderyd 250 m VSV vägkorsningen (5F2i 1201), f.d. åker, igenväxande, 1988 (JA).
Vetlanda Näshult Prästtorp (Lindgren enligt Scheutz 1871 och ms). Vetlanda 1874 (C. Lindman i S). Ökna (Scheutz 1857); Torpa (Wetterling ms 1868).
Växjö Bergunda Räppe 1933 (B. Carlsson enligt C. Mossberg ms). Sjösås 100 m O Sandreda (5F6b 1512), vägkant, 1989 (KP, belägg i LD, !PL). Växjö vägen till Biskopsnäset (Scheutz 1871); Västra industriområdet (5E1h 2936), skräpmark, 1980-talet (CM).