spetstrampört
Polygonum aviculare subsp. rurivagum
Spetstrampört är mest lik smal trampört och har liksom denna oansenliga, glest spridda, små blommor med utskjutande nöt. Men bladen är ännu smalare och mera vasst tillspetsade, och dessutom är snärpslidorna långa och blir slutligen uppslitsade till ett antal fiberlika trådar. I Småland växer underarten framför allt på torra, sandiga åkrar, men någon gång är den också sedd på vägkanter eller bangårdar. I andra delar av södra Sverige finns den även på sandiga havsstränder. Underarten är sydlig och norr om Södermanland bara tillfällig.
Funnen i 10 rutor; tidigare uppgifter från 8 rutor. – Mycket förbisedd, både tidigare och nu, men troligen ej vanlig; kanske ojämnt spridd (vanligare i områden med stora sandavlagringar?). – Troligen en gammal kulturföljeslagare.
Funnen i 10 rutor; tidigare uppgifter från 8 rutor. – Mycket förbisedd, både tidigare och nu, men troligen ej vanlig; kanske ojämnt spridd (vanligare i områden med stora sandavlagringar?). – Troligen en gammal kulturföljeslagare.
Första fynd
Första säkra belägg från Kalmar Kalmar 1909 (H. V. Rosendahl i S under namnet P. Raji, ombestämning ThK 1994). Först publicerad i Flora Nordica 1 (Jonsell 2000) utan lokal men baserat på nedan angivna uppgifter. [En publicerad uppgift om P. heterophyllum var. angustissimum, formellt en synonym till denna underart, gäller ssp. neglectum, se nedan.]
Lokaler
SamTliga uppgifter. Alla belägg har kontrollerats av ThK 1994 eller senare. Gislaved Norra Hestra Hestra station, bangård, 1926 (A. Hässler i S). Öreryd Fagerberg i norr (6D5d 2741), åkerkant, 1990 (LtS, belägg i LD). Jönköping Angerdshestra Yås ca 50 m S om södra gården (6D9h 2301), kornåker 1990 (LtS, belägg i LD). Kalmar Kalmar 1909 (H. V. Rosendahl i S), 1916 (C. M. Rydén i LD); nära reningsverket (4G6g 1616), sårad mark i skogsbryn, 1990 (CrA, belägg i LD). Åby Nickebo strax S fotbollsplanen (4G9e 4620), sandmark med jordhögar, 1990; Skubbetorp strax V gården (4G9d 4136), trädesåker, 1990; 200 m S Tokebo (4G9e 4322), trädesåker, riklig, 1990; Tombo västerut (4G9e 3810) vägkant, 1990 (alla fyra CrA, belägg i LD). Ljungby Berga 600 m NNV kyrkan (5D2h 2642), grustag, 1990 (SS BrS, belägg i LD). Södra Ljunga Berget, rågåker, 1953 (JC, belägg i LD). Ålem Nyebo (5G3g 3238), trädplanterad åker, 1992 (ÅR, belägg i LD). Nybro Kristvalla 250 m SO Karlsborg (5G0d 1211), fuktig åkerkant, 1990; 600 m SSV Morebo (5G0d 0107), torrt, sandigt f.d. bete, 1990; 600 m VNV Norra Kopparbo (4G8d 3206), rapsåker, 1990 (alla tre CrA, belägg i LD). Valdemarsvik Östra Ed Vindö 1931 (A. Bobeck i LD). Värnamo Nydala Karlsnäs, rågåkrar, 1945 (H. Hjelmqvist i LD). Västervik Gamleby mittför Åby, diken, 1906 (C. Pleijel i S). Västra Ed Blidstena station, nygrusad plan vid landsvägen, 1960 (J. A. Nannfeldt i LD). Växjö Bergunda, åker, 1926 (P. Hyltén i LD). Nöbbele Ulvsåkra 150 m OSO triangelpunkt 185,2 (4F7a 2542), massvis på torr havreåker i bryn 1993 (ThK, belägg i LD).
Osäkra och oriktiga uppgifter. Jönköping Bottnaryd prästgården 1869 (P. Söderlund i S); arket innehåller tre underarter och är sannolikt ett collage från diverse platser. Mönsterås Ålem Pata Enskär (Sterner 1933 under namnet P. heterophyllum var. angustissimum); belägget i S ombestämdes 1994 av ThK till smal trampört ssp. neglectum.
Osäkra och oriktiga uppgifter. Jönköping Bottnaryd prästgården 1869 (P. Söderlund i S); arket innehåller tre underarter och är sannolikt ett collage från diverse platser. Mönsterås Ålem Pata Enskär (Sterner 1933 under namnet P. heterophyllum var. angustissimum); belägget i S ombestämdes 1994 av ThK till smal trampört ssp. neglectum.