slån
Prunus spinosa
Mer information om arten

Slån växer på torr eller frisk jord, gärna kring markhällar, intill block, i sydsluttningar eller på andra solvarma ställen. Den anträffas också i gles lövskog, t.ex. ekskog, i skogsbryn, i odlingslandskapet på åsar och backar, åkerholmar och renar. I kustbandet är den särskilt vanlig. Slånen bildar stora, så gott som ogenomträngliga snår, i allmänhet tillsammans med andra taggiga buskar. Den trivs bra i betad mark. De unga plantorna växer gärna upp i sprickor eller mellan block, där de står skyddade mot kreaturen. Växten expanderar starkt då det gammaldags öppna landskapet nu växer igen.

Slånen är mycket vacker under blomningen, och bären kan användas till saft. Slånbuskar har därför planterats, och av denna anledning kan arten någon gång påträffas vid gammal bebyggelse utanför sitt egentliga utbredningsområde.

Första fynd

Linné såg slån på väg till Öland 1741, dels på Solberget i Växjö Växjö den 25 maj, ´nu stodo på berget i blomma hägg, slån, björnbär, lellecovalle, Turritis major, Saxifraga alba, Orobus tuberosus, Paris och kattfötter´, dels på Blå Jungfrun i Oskarshamn Misterhult den 15 juni, ´Prunus sylv.´ (Linné 1745b).

Bygdenamn och bruk

Bygdenamn. Enligt Vide (1966) var de allmänt använda namnen törne och slån (slaen, slane, slengen, slåga). Holmberger (1780) angav Stärkebärs-Träd.

Utbredning

Funnen i 654 rutor; tidigare uppgifter från 279 rutor. Mycket vanlig i östra och centrala södra Småland, ganska vanlig nära Vättern, i resten av landskapet sällsynt. – Ursprunglig.

Lokaler

De västligaste lokalerna.
Gislaved Villstad 600 m SSO punkt 212,4 (6D0a 1317), vid bergvägg, 1990 (KJ); Sännås 1975 (Lagerlöf 1975). Ås Kullsgärdet vid gården (5D4e 2111), förvildad, 1980-talet (BoS).
Ljungby Angelstad (Lengquist ms 1913); Bolmstad (Arnell & Arnell 1930); Laggaretorp 250 m SSV till S den södra gården (5D1f 3124), vid sommarstuga, utplanterad från trädgård, 1980-talet (IC). Annerstad Skäckarp 600 m SSV den norra gården (4D8d 1431), vägkant, 1980-talet (BM ÅW). Dörarp Bondstorp 75 m SV den norra gården (5D4i 0819) 1986 (IC); Sågtorpet (I. Christoffersson 1995b).
Markaryd Hinneryd 1987 (E. Theorin i UPS).
Värnamo Värnamo 1903 (S. Wibeck i Finnved); Hörle bruk 500 m N utloppet av dammen (6D0i 0444), busksnår vid strandkanten och f.d. åkermark, tallplanterad, 1987 (GS).

Osäker uppgift. 
Hylte Femsjö Hägnen 1851 (T. M. Fries 1852): ´I Hägnen fann jag en buske, som knappt kan vara någon annan än denna, men emedan den ej är funnen i v. Småland, torde en närmare undersökning på stället vara nödig´. Vildapel?

karta