hårkörvel
Chaerophyllum temulum
C. temulentum
Hårkörvel är en sydlig, värmekrävande art som växer på näringsrik, oftast kväverik mulljord. Den är vanligast i anslutning till bebyggelse: kring gårdar, i häckar och lövdungar, vid hällar, på vägkanter och gator.
Funnen i 90 rutor; tidigare uppgifter från 37 rutor. Ganska vanlig nära kusten norrut till Oskarshamn Oskarshamn, norr därom sällsynt. I inre Småland mycket sällsynt. – Kulturföljeslagare, bofast åtminstone vid kusten.
I inre Småland är hårkörveln sannolikt inkommen under 1900-talet (om man bortser från en tillfällig förekomst i Jönköping Gränna), och även i stora delar av Kalmar län torde den vara relativt ny (1800-tal). I södra Kalmar län (söder om Kalmar Kalmar), där arten är relativt vanlig och även växer i snår och lövdungar ute på landsbygden, är den däremot sannolikt en gammal kulturföljeslagare liksom i Skåne och Blekinge samt på Öland.
Hårkörvel är en sydlig, värmekrävande art som växer på näringsrik, oftast kväverik mulljord. Den är vanligast i anslutning till bebyggelse: kring gårdar, i häckar och lövdungar, vid hällar, på vägkanter och gator.
Funnen i 90 rutor; tidigare uppgifter från 37 rutor. Ganska vanlig nära kusten norrut till Oskarshamn Oskarshamn, norr därom sällsynt. I inre Småland mycket sällsynt. – Kulturföljeslagare, bofast åtminstone vid kusten.
I inre Småland är hårkörveln sannolikt inkommen under 1900-talet (om man bortser från en tillfällig förekomst i Jönköping Gränna), och även i stora delar av Kalmar län torde den vara relativt ny (1800-tal). I södra Kalmar län (söder om Kalmar Kalmar), där arten är relativt vanlig och även växer i snår och lövdungar ute på landsbygden, är den däremot sannolikt en gammal kulturföljeslagare liksom i Skåne och Blekinge samt på Öland.
Första fynd
Tidigast anträffad 1816 ´copiose [mycket rikligt] i en åker vid Segelrums gästgifvare gård [i Västervik Gamleby]´ av Philip von Platen (ms 1816 under namnet C. temulentum). Den sågs där även 1845 (Lönnberg ms 1845) men veterligen aldrig senare. – Först publicerad 1825 av E. Fries (1825–26 under namnet Scandix temulentum) från östra Småland utan närmare lokal.
Lokaler
Lokaler i inlandet och norra Kalmar län. Hultsfred Målilla Gårdveda kyrkogård 1975 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD). Tveta Tveta kyrka 1920 (R. Sterner enligt Sterner ms 1); Odensås (6F0i 1635), gräsmark, 1991 (TmN, belägg i Emdal). Virserum 200 m S triangelpunkt 192,6 (6F0i 1035), vägkant, 1990 (TmN); Villagatan 8 och 10 (6F0h 4516), kompostogräs och gräsmattskant, 10 ex 1999 (TmN). Hylte Färgaryd Hyltebruk campings P-plats (5C4i 2842), snår, 1996 (S. Maslo, belägg hos finnaren). Högsby Fagerhult före 1924 (G. Nyrém i UPS); Uddaryd 800 m VSV landsvägskälet S Fagerhult (5F6i 4503), trädgård, 1989 (JnJ JA); Äskebäck 1948–50 (Nyström ms); 400 m N Övraholm (5F6h 4742) 1980-talet (PH). Jönköping Gränna utan år (C. J. Lindeberg i LD) troligen = Vättern vid gränsen mellan Östergötland och Småland, utan år (C. J. Lindeberg i S). Jönköping Trollebogatan (7E2a), skräpmark vid liten bilverkstad, 1991 (BH, !ThK). Skärstad Rudu 1979 (B. Fingalsson i SVätt) = vid nordvästra gården (7E2b 4441), skräpmark, 1972 (B. Fingalsson), 1989 (EbW DgE ThK), 2002 (MsT HT), 2003 och 2004 (HT). Ljungby Berga 200 m S kyrkan (5D2h 1944), bland buskar vid trädgård, 1984 (SS BrS). Odensjö 200 m NV kyrkan (5D1d 1013), i häck, rikligt 1983 (NN, belägg hos finnaren). Markaryd Traryd Strandvägen 6 (4D4e 4639), rabatter, riklig, 1980-talet (BM). Vimmerby Tuna Tuna station 1920 (R. Sterner enligt Sterner ms 1). Västervik Gamleby, häck, 1946 (S. Holmberg i Vvik); Baggetorp 1885 (P. Segerstedt i Vvik); Frubergshagen 1914, 1928, 1946 (Almquist ms 1975); Gamleby köping 1966 (Almquist ms 1975), vid järnvägsbron 1970 (Almquist ms 1975); Garpedansberget 1909 (P. Tham i LD), nedom Garpberget 1949 (H. Stenar enligt Stenar ms); Garpedansvägen 1960–72 (Almquist ms 1975); Segelrum se primäruppgifter; Villavägen 1966 (Almquist ms 1975); Vistingsö 1946 (Almquist ms 1975); Värmviks gård 1914–65 (Almquist ms 1975). Gladhammar Bergebo 1877 (A. A. W. Lund i Vvik), 1889 (A. A. W. Lund i S), 1892 (A. A. W. Lund i GB och LD), troligen = ´dalsänkningen emellan Samsvik och Bergebo´ 1892 (A. A. W. Lund i LD); Kilmare (A. A. W. Lund enligt Scheutz 1871); 100 m NV gården Kullen (6G9j 4933), vägren, 1991 (RK); 150 m OSO Lilla Hörtingerum (7G0i 0648), lundartad, blockig bergrot, 1985 (BD, belägg i Vvik, !ThK). Lofta 1886 (P. Segerstedt i UPS). Loftahammar 400 m SO Hagalund (7G3j 3935), ladugårdsplan, torrmark, 1990 (RK). Törnsfall lokal bortglömd (7G2h) 1980-talet (PL). Ukna Nelhammar 1920 (R. Sterner enligt Sterner ms 1). Västervik 600 m NV Karstorp (7G0j 2637), jordtipp, 1990 (RK, !ÅR); Kulbackens koloni (7G1j 0049), ekskogsbryn, 1990 (RK, belägg i OHN, !ÅR); Lucerna (7H0a 3116), barkfyll, 1993 (RK, !A. Oredsson); 400 m VSV Marielund (7H0a 1210), vägkant, 1987 (RK, belägg i OHN); Nyhagens bil (7G0j 1640), tipp, 2003 (RK, belägg i OHN); Segersgärde (C. A. M. Lindman enligt Hård ms 1924); Stuverum, skräpmark, 1909–66 (Almquist ms 1975). Västrum 700 m VSV Göljerum (6G7i 3242), vid husgrund av gammal gård, 1985 (AtT, !ThK); Ytterhult, riklig 1951 (H. Stenar enligt Stenar ms) = Ytterhult (6G9j 1938), sydslänt, lövsnår i byn, 1990 (RK, belägg i OHN, !ÅR). Växjö Bergunda Räppe, snår, 1935 (B. Carlsson enligt C. Mossberg ms).
Osäkra och oriktiga uppgifter. Aneby Bälaryd 1898 (G. Elander i LD under namnet Seseli libanotis); originaletikett saknas och uppgiften kan inte anses trovärdig. Jönköping Ljungarum Strömsberg (Sköldberg enligt Scheutz 1857); uppgiften dementerades av Scheutz (1862).
Osäkra och oriktiga uppgifter. Aneby Bälaryd 1898 (G. Elander i LD under namnet Seseli libanotis); originaletikett saknas och uppgiften kan inte anses trovärdig. Jönköping Ljungarum Strömsberg (Sköldberg enligt Scheutz 1857); uppgiften dementerades av Scheutz (1862).
