stenmåra
Galium saxatile
Stenmåra är en sydvästlig art, vars västgräns löper genom Småland. Den trivs på torr och måttligt fuktig, näringsfattig och sur mark. I sydvästra Småland är den en av de allra vanligaste växterna. Den är där en karaktärsväxt för de ogödslade betes- och slåttermarkerna, där den särskilt växer på tuvorna. Den är också mycket vanlig på vägkanter, renar och dikesvallar samt i bryn och gles skog. Stenmåran kan bli dominerande på hyggen efter att den första generationen planterad gran på tidigare åkermark avverkats. Arten var vanlig på de gamla ljunghedarna.
Till de kustnära lokalerna i mellersta och norra Kalmar län har stenmåran kommit med virkestransporter. Här kan man finna den på lastplatser, i barkhögar och vid skogsbilvägar. Nära kusten i södra Kalmar län förekommer däremot stenmåran sedan gammalt. Den växer där på för arten naturliga lokaler i betesmarker, torrängar, skogsgläntor och bryn.
Funnen i 603 rutor; tidigare uppgifter från 173 rutor. Mycket vanlig sydväst om en linje Gislaved–Sävsjö–Urshult, ganska sällsynt närmast norr och öster om detta område och i östra fattigområdet, sällsynt i resten av Småland (saknas i nordost). – Ursprunglig.
Till de kustnära lokalerna i mellersta och norra Kalmar län har stenmåran kommit med virkestransporter. Här kan man finna den på lastplatser, i barkhögar och vid skogsbilvägar. Nära kusten i södra Kalmar län förekommer däremot stenmåran sedan gammalt. Den växer där på för arten naturliga lokaler i betesmarker, torrängar, skogsgläntor och bryn.
Funnen i 603 rutor; tidigare uppgifter från 173 rutor. Mycket vanlig sydväst om en linje Gislaved–Sävsjö–Urshult, ganska sällsynt närmast norr och öster om detta område och i östra fattigområdet, sällsynt i resten av Småland (saknas i nordost). – Ursprunglig.
Första fynd
Först noterad i Växjö Växjö Kampen 1809 av Forsander (ms 1809b). Först publicerad av Liljeblad (1816) under namnet G. harcynicum – med Hylte Femsjö som enda lokal och med referens till Elias Fries.
Lokaler
Östliga lokaler. Hultsfred Målilla Stensryd (6F2j 3612), ladugårdsplan, 1986 (SD EF). Mörlunda sällsynt på torra ängsbackar (Liljeblad enligt Wallman ms 1). Högsby Högsby Högmosshult (5G8b) 1996 (Fasth & Larsson 1997). Kalmar Dörby mellan Skruvslät och Videmossen ´till höger´ om vägen (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); mellan Tomtebyholm och Värlemåla (= Gröndal) 1920 (N. Blomgren i LD och S, riklig i skogen på fyra ställen O om vägen, Blomgren enligt Hård ms 1924); mellan Tomtebyholm och Videmossen 1919 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Värlemåla (N. Blomgren enligt Hård ms 1924). Förlösa mellan Förlösa skjutbana, Melby och kyrkan, talrik i skogar och hagar (G. Haglund enligt Sterner ms 1); Karlshöjd på en åkerkobbe (G. Haglund enligt Sterner ms 1); Källtorp (Hård ms 1924); Lindsdal 550 m VSV punkt 9,83 (4G8f 1038), sällan trampad skogsstig, talrik 1985 (SD); 700 m NO Sjöängen (4G8g 0709), hedliknande ås, gles skog, många mattor 1985 (SD, belägg i OHN). Ljungby Konungaryd 550 m SSV den nordöstligaste gården (4G6d 2824), ogödslad mager betesmark, rikligt 1985 (ThK, belägg i LD); Källstorpsmo (4G7e 0912), skogsvägsren, 1985 (ThK, belägg i LD); 700 m NNO Mellanmon (4G5e 1749), vägren, 1986 (GW). Ryssby 100 m V Rom (4G9i 0702), skogsbryn, 1987 (CM); udden innanför Fagerö (4G9h 1318), torr, stenig udde nära vattenbrynet, några få ex 1987 (SD). Åby 100 m NNO Gaddehagen (4G9f 2331), nedlagt sandtag, ej obetydlig mängd 1987 (SD); Lundbymåla, björkhage, 1923 (N. Blomgren i LD); 1 km NV Oxhagen (i Kläckeberga) (4G7g 4027), liten kulle vid stig i torräng, en matta 1987 (SD). Mönsterås Mönsterås Mönsterås bruk (5G6j 0303), timmerupplag, 1985 (ÅR, belägg i LD); Svartö, vägskäl mot Mönsterås bruk (5G5j 3201), barkhög, 1989 (GW ÅR GS OS). Ålem Nyemåla (5G3h 1720) 1988 (ÅR); Örsnäsön (5G2h 1246), glänta i ekskog, 1987 (ÅR, belägg i LD). Nybro Kråksmåla 1,1 km N Nyanäs (5G4a 0532), skogsväg vid ödetorp, 1989 (ThK, belägg i LD). Madesjö 300 m NNO Gummemåla (4G9a 3941), stenig äng, 1985 (JEH ABC BÖ). Oskarshamn Döderhult Knipefloe (5G8h 1433), f.d. timmerupplag, 1991 (ÅR); Norra Vånevik (5G8h 0436), f.d. timmerupplag i tallskog, 1991 (ÅR, belägg i LD), 1995 (ÅR); Nymålen (5G8h 0425), skogsväg, vid barkningsplats, 1981 ÅR, belägg i LD), 1995 (ÅR), riklig 2005 (ÅR). Kristdala Krokshult (6G2d), 1988 (C. Ljungberg i Emdal, !TmN). Oskarshamn Grimskallen (5G9i 4301), barkavfall vid vägkant, 1982 (ÅR, belägg i LD). Torsås Söderåkra 250 m SSV Djursvik hamnvik (4G1d 1039), torr lövskog nära stranden, riklig och spridd 1983 (ThK GW, belägg i LD). Torsås, äng, 197 (S. Carlsson i OHN). Västervik Västervik (A. Axel W. Lund enligt Scheutz 1875) = Johannesberg, vägren, 1877 (A. Axel W. Lund i LD S UPS och Vvik); Lucerna 150 m NV färjeläget (7H0a 3116), torr vägren, 1985 (BD, belägg i Vvik, !ThK), 1991 (BD, belägg i Vvik), borta 1997; Lucerna (7H0a 3337) 2006 (RK).
Osäkra uppgifter. Hultsfred tämligen allmän i Gårdveda, Järeda, Tveta och Virserum (Stenstorp & Nelin 1976); en uppenbar felbedömning! Ingen enda lokal upptäcktes i dessa socknar under inventeringen några år senare. Vimmerby Tuna Bostorp (Greta Swensson ms 1955); troligen förväxling med sumpmåra G. uliginosum, som inte nämndes. – Följande uppgifter från olika myndighetsinventeringar kräver bekräftelse: Kalmar Kalmar ´Svinö, Tallhagen och Jutnabben´ 1981 (Bergström 1981). Oskarshamn Döderhult Äshult (Gustafson & Eriksson Nilsson 1995, Länsstyrelsen i Kalmar län 1989f). Uppvidinge Nottebäck Libbhults ängar 1979 (Nolin & Larsson 1979). Vimmerby Frödinge Solhult. Locknevi Juttersbo. Pelarne Norrlida. Rumskulla Hult. Södra Vi Skäfshult. (Samtliga Länsstyrelsen i Kalmar län 1989b, Ljungström & Moreau 1995).
Osäkra uppgifter. Hultsfred tämligen allmän i Gårdveda, Järeda, Tveta och Virserum (Stenstorp & Nelin 1976); en uppenbar felbedömning! Ingen enda lokal upptäcktes i dessa socknar under inventeringen några år senare. Vimmerby Tuna Bostorp (Greta Swensson ms 1955); troligen förväxling med sumpmåra G. uliginosum, som inte nämndes. – Följande uppgifter från olika myndighetsinventeringar kräver bekräftelse: Kalmar Kalmar ´Svinö, Tallhagen och Jutnabben´ 1981 (Bergström 1981). Oskarshamn Döderhult Äshult (Gustafson & Eriksson Nilsson 1995, Länsstyrelsen i Kalmar län 1989f). Uppvidinge Nottebäck Libbhults ängar 1979 (Nolin & Larsson 1979). Vimmerby Frödinge Solhult. Locknevi Juttersbo. Pelarne Norrlida. Rumskulla Hult. Södra Vi Skäfshult. (Samtliga Länsstyrelsen i Kalmar län 1989b, Ljungström & Moreau 1995).
