murgröna
Hedera helix
Murgröna är i Skandinavien en sydlig och kustgynnad art som föredrar skuggiga eller halvskuggiga platser på frisk, näringsrik mulljord, gärna i ängsartad löv- eller granskog. I inlandet föredrar murgrönan platser med hög luftfuktighet, t.ex. invid stränder, vid blocksamlingar, i bergbranter eller rasmarker. De icke blommande skotten breder ut sig på marken eller växer på block och på trädstammarnas nedre delar. Blommande skott påträffas högt uppe på stammarna och i trädens kronor, men på många platser blommar murgrönan inte, eftersom de klättrande skotten fryser bort under stränga vintrar. – Murgrönan betas gärna av harar och rådjur, som kan gå hårt åt bestånden.
Arten är vanlig som prydnadsväxt och påträffas ofta som odlingsrest, ibland i mycket rika och vitt utbredda bestånd.
Funnen i 382 rutor; tidigare uppgifter från 179 rutor. Som spontan ganska vanlig i landskapets östra fjärdedel, ganska sällsynt i branterna öster om Vättern och sällsynt i södra Småland; saknas på höglandet. Som kvarstående och förvildad spridd i hela landskapet. – Ursprunglig.
Arten är vanlig som prydnadsväxt och påträffas ofta som odlingsrest, ibland i mycket rika och vitt utbredda bestånd.
Funnen i 382 rutor; tidigare uppgifter från 179 rutor. Som spontan ganska vanlig i landskapets östra fjärdedel, ganska sällsynt i branterna öster om Vättern och sällsynt i södra Småland; saknas på höglandet. Som kvarstående och förvildad spridd i hela landskapet. – Ursprunglig.
Första fynd
Tidigast noterad 1741 av Linné på Blå Jungfrun i Oskarshamn Misterhult. – Först publicerad därifrån samt från Älmhult Hallaryd (Linné 1745a under namnet Hedera foliis ovatis lobatisque [murgröna med äggrunda, loberade blad]).
Bygdenamn och bruk
olivelöv (Blackstad, Bruce ms 2), oliver (Dalhem, Grundtvig 1882), oliviablad (Gladhammar, Stenar ms).
Lokaler
Spontana förekomster i ostörd miljö i inre Småland markerar höga biologiska kvaliteter och bör sparas i skogsbruket. Arten missgynnas på hyggena inte bara av ett hårdare temperatur- och fuktighetsklimat utan även av konkurrensen med den frodiga hyggesvegetationen.
Spontana förekomster i inre Småland. Alvesta Vislanda 550 m S Olofstorp (4E9b 3147), grönstenspåverkad, östvänd slänt, 6 × 3 m, 2005 (KW). Västra Torsås Horgemo (Rudbeck enligt Hemberg m.fl. 1939); 700 m OSO till SO Sjöviken (4E4e 2340), blandskog, 1988–89 (SK ABC). Aneby Lommaryd Hullaryd (E. Fries ms). Hylte Femsjö ´in pineto, loco paludoso prope Bålshult´ [i tallskog på kärrmark nära Bålshult] (E. Fries enligt Forsander ms 1820); Ävjabergets västra sluttning mitt emot Ävjen (T. M. Fries 1852); belägg från socknen 1871 (H. W. Rosendahl i S). Långaryd (E. Fries ms); 50 m SO Jansberg (5C5i 0746), skogsvägskant, 1988 (LP). Jönköping Gränna Boeryd (Janzon ms före 1907); Getingaryd 1889 (J. E. Lundequist i S); Girabäcken ca 1890 (P. von Krusenstierna i Klm), utan år (G. Andersson ms 1967) = 600 m SSV Sjöhagen (7E7e 4033), lövbacke, 1980-talet (EvG); Grännaåsens västra sluttning, flerstädes (Lindeberg 1845); 1500 m NV Kaxtorp (7E8f 3406), rasmark i lövskog, 1985 (BH), 1997 (HT); branterna nedom Kleven (Janzon ms före 1907); Vretaholm nära vägen till torpet Moen (Janzon ms före 1907); Västanå (Janzon ms före 1907); Vätterbergen (A. G. Bråkenhjelm ms 1829). Hakarp/Huskvarna Huskvarnabergen 1866 (J. E. Zetterstedt i UPS), 1905 (A. Jyllman i PerBrahe) = Hulustorp 600 m NV IKHP:s föreningsstuga (7E2b 0640), bergsluttning, 1979 (SgJ). Hakarp Brunstorp (7E2b 1341) 1980-talet (A. Jansson MsT); Norrängen (7E2b 0942) 1980-talet (MsT). Huskvarna 1857 (N. J. Scheutz enligt Nordstedt ms), 1869 (A. G. Andersson i S, G. W. Montelin i GB), 1896 (I. Swalander i PerBrahe); Rosendala 1876 (C. A. Andersson i LD S och UPS, J. E. Zetterstedt 1881); 150 m NV Utsikten (7E1b 3844) 1980 (SgJ RC). Jönköping 1865 (Zetterstedt 1866), 1875, 1876 (C. A. Andersson i Norrk resp. OHN); vid ett berg å Torpa ägor (Odencrantz 1818). Ljungarum (Scheutz 1857). Norrahammar 500 m SV Hökhult (7D0j 0444) 1977 (A. Mobrand); Nyponakullen (S. Lindgren 1938) = Nyponakullens topp under elledning (6D9j 4841), stenig och snårig mark, 1988 (TF); 200 m ONO Åsa gård (6D9j 4440), ängslövskog, 1979 (A. Mobrand). Rogberga Högagärde 650 m SSO till S punkt 263,4 (7E0c 2710), skogssluttning, 1989 (LtS LP TF); Klevabergen (7E0c 2-0-) (Fasth & Bengtsson ms 1993); 500 m SO Klevarp (7E0c 2410), bergssluttning, 1980 (RgL). Skärstad Berghem (7E3d 4306), brant, 1989 (BD MA), 2005 (HT, belägg i S); 500 m ONO Rudu (7E2b 4648), klippskreva i blandskog, 1989 (EbW DgE ThK); 400 m OSO Rudu (7E2b 4446), bergbrant, 1979 (B. Fingalsson); 2 km NV Säby, bergsluttning, 1975 (B. Fingalsson); bergen mellan Vistakulle i Skärstad och Ölmstad (Nordenstam ms 1919); berg O om Vistakulle 1935 (J. B. Hedvall i LD och UPS); klipporna vid Vättern V om kyrkan (Scheutz 1871, Scheutz ms); 1000 m NNV Åkersberg (7E3c 4401), rasbrant, ca 1990 (IB TsK). Visingsö 400 m SSV Kumlaby kyrka (7E7c 2238), blandskogsdunge, 1989 (EvG). Ölmstad Gudmunderyd (Hjalmar Bjurulf 1941); Ingerydsdalen (G. F. Ekwurzel enligt Forsander ms 1820); V om Ölands rastplats (7E5c 0937) 1982 (SgJ); mellan Ölmstad och Fingals brygga, Smålands måhända största vilda murgröna (Sandgren & Wikmar 1940). Ljungby Agunnaryd Målensås (Scheutz 1871, Hemberg 1939b) = 900 m N Målensås (4E8b 4905, 4E9b 0004), grönstensbranter, 2005 (KW). Annerstad V om Kanarpsmyren (I. Christoffersson ms 1969b) = 600 m NV Hästasjöns V-spets (4D8e 2420), skogssluttning, 1981 (A. Juhlin, !ThK). Berga Hissuddsviken 1350 m VNV till V Hultet (5D4j 1616), lövskog, få och lågvuxna ex, 1984 (IC). Odensjö N om Moanäs (I. Christoffersson ms 1969b) = 100 m NV Blåviks V-spets (5D1c 1309), slingrande över stubbe nedanför brant på granskogshygge, meterlång, 1983 (NN). Ryssby Holborna (E. Hemberg enligt Brundin ms 1926) = Målaskogsberg (Williams 1963); vid sjön Immen (J. A. Z. Brundin och A. S. Trolander enligt Hård 1924, I. Christoffersson 1956b); något längre söderut än Målaskogsberg (I. Christoffersson 1956). Torpa Norrtorpa (Markheden 1954, I. Christoffersson 1969b); 200 m OSO till O Åhult (4D8c 2937), lövskogsklädd åkerren, ca 1 m2, 1985 (IC A. Juhlin). Markaryd Markaryd socken i SV (Williams 1963); 650 m O Nybygget (4D1c 2512), nära stig, 1985 (TH). Traryd (Wirén 1954). Tingsryd Almundsryd Knapersmåla [= Kompersmåla?] (Scheutz ms); Nöjet (4E3f 1233), stenigt bete, 1987 (ABC SK); 300 m NO Trollgölen (4E1h 3029), skog, 1981 (JEH). Södra Sandsjö S om Verket på åns O-sida (4F1c), ung blandskog, 200 m lång sträcka, 1983 (AN). Tingsås (Scheutz 1857); Grönadal (Rudbeck enligt Hemberg m.fl. 1939); Grönadal 200 m S Bastön (4E0i 0844), backe i barrskog, 1987 (JEH); Grönadal 500 m ONO Bastön (4E0i 1048), barrskog, ca 1990 (JEH); Grönadal, 400 m ONO Iresjön (4E0j 0100), vändplats på skogsbilväg, ca 1989 (JEH); Knällsbergs skog på stenar (J. Lindqvist enligt Forsander ms 1820); Ulvsryd (Björngren enligt Forsander ms 1836); Yttre Källehult öster om Iresjön (3E9j 4801), höjdrygg i barrskog, ca 1987 (JEH). Urshult Bastaremåla (Scheutz 1871); Hakefors, 500 m VNV Bokedala (3E9i 4306), skogsbacke, 1989 (JEH); Hunnamåla (4E1i 0-4-) (Franzén 1993); Hunnamåla krok, söderut (4E1i 2836), vid skogsbilväg, ca 1986 (JEH); ´Krösnanäs´ (Hätteboda) ´har jag icke kunnat återfinna, sedan sekelskiftet. Men enligt uppgift finns den ännu´ (Loberg 1946); Kämpamåla, 500 m SO gården (4E1i 3502), vid skogsbilväg, ca 1989 (JEH); Sävsjömåla (Scheutz 1864). Väckelsång Agnelid 1/4 mil S om kyrkan (Wieselgren 1844–46). Tranås Säby Måltorpet 1947 (G. Hellgren i Säby); Rubban (Filén 1921), 1932 (G. Hellgren i Säby) = Rubban 1100 m SO Marken (7F6b 0113), bergsbrant i lövskog, 1987 (KR). Vetlanda Lemnhult (G. Hedström enligt Sterner ms 1). Ramkvilla 1100 m S Karstorp (5E8i 3743), bergbrant, 1988 (E. Carlsson); Lövås 1977 (Kjellander 1988); Sandkullen vid Hallsnäs (Sandén enligt Forsander ms 1836. Stenberga 1882 (A. Samuelson i S); Lunneberg nära Lundås (J. A. Andersson enligt Scheutz 1871 och ms). Ökna Torpa 1851 (Goldkuhl & Westerlund 1851); Åmjölkesbo (Wetterling ms 1868). Växjö Drev 1920-talet (C. Svensson i BSvens); Braås 1889 (R. Norlén i S). Uråsa (E. Fries ms). Växjö 1910 (anonym i LD); Hissö i söder (5E2h 3339), basen av liten bergbrant, 1980-talet (CM). Älmhult Göteryd Borgen 100 m N västra gården (4D4f 1827), liten rik lund, 1980-talet (BM). Hallaryd (Linné 1745a, I. Christoffersson 1956); ad Helge å etc. in turfis paludum [vid Helge å etc. på fuktiga tuvor] (Wahlenberg 1824); Hallaböke såg 250 m SSV och 1400 m OSO till O-ut (4D1g 4-0-), stenmur med korsande kraftledning, 1985 (TH). Härlunda (Scheutz 1871); Stensjönäs (4E1e 4224), blandskog, blommande, 1988 (SK).
Spontana förekomster i inre Småland. Alvesta Vislanda 550 m S Olofstorp (4E9b 3147), grönstenspåverkad, östvänd slänt, 6 × 3 m, 2005 (KW). Västra Torsås Horgemo (Rudbeck enligt Hemberg m.fl. 1939); 700 m OSO till SO Sjöviken (4E4e 2340), blandskog, 1988–89 (SK ABC). Aneby Lommaryd Hullaryd (E. Fries ms). Hylte Femsjö ´in pineto, loco paludoso prope Bålshult´ [i tallskog på kärrmark nära Bålshult] (E. Fries enligt Forsander ms 1820); Ävjabergets västra sluttning mitt emot Ävjen (T. M. Fries 1852); belägg från socknen 1871 (H. W. Rosendahl i S). Långaryd (E. Fries ms); 50 m SO Jansberg (5C5i 0746), skogsvägskant, 1988 (LP). Jönköping Gränna Boeryd (Janzon ms före 1907); Getingaryd 1889 (J. E. Lundequist i S); Girabäcken ca 1890 (P. von Krusenstierna i Klm), utan år (G. Andersson ms 1967) = 600 m SSV Sjöhagen (7E7e 4033), lövbacke, 1980-talet (EvG); Grännaåsens västra sluttning, flerstädes (Lindeberg 1845); 1500 m NV Kaxtorp (7E8f 3406), rasmark i lövskog, 1985 (BH), 1997 (HT); branterna nedom Kleven (Janzon ms före 1907); Vretaholm nära vägen till torpet Moen (Janzon ms före 1907); Västanå (Janzon ms före 1907); Vätterbergen (A. G. Bråkenhjelm ms 1829). Hakarp/Huskvarna Huskvarnabergen 1866 (J. E. Zetterstedt i UPS), 1905 (A. Jyllman i PerBrahe) = Hulustorp 600 m NV IKHP:s föreningsstuga (7E2b 0640), bergsluttning, 1979 (SgJ). Hakarp Brunstorp (7E2b 1341) 1980-talet (A. Jansson MsT); Norrängen (7E2b 0942) 1980-talet (MsT). Huskvarna 1857 (N. J. Scheutz enligt Nordstedt ms), 1869 (A. G. Andersson i S, G. W. Montelin i GB), 1896 (I. Swalander i PerBrahe); Rosendala 1876 (C. A. Andersson i LD S och UPS, J. E. Zetterstedt 1881); 150 m NV Utsikten (7E1b 3844) 1980 (SgJ RC). Jönköping 1865 (Zetterstedt 1866), 1875, 1876 (C. A. Andersson i Norrk resp. OHN); vid ett berg å Torpa ägor (Odencrantz 1818). Ljungarum (Scheutz 1857). Norrahammar 500 m SV Hökhult (7D0j 0444) 1977 (A. Mobrand); Nyponakullen (S. Lindgren 1938) = Nyponakullens topp under elledning (6D9j 4841), stenig och snårig mark, 1988 (TF); 200 m ONO Åsa gård (6D9j 4440), ängslövskog, 1979 (A. Mobrand). Rogberga Högagärde 650 m SSO till S punkt 263,4 (7E0c 2710), skogssluttning, 1989 (LtS LP TF); Klevabergen (7E0c 2-0-) (Fasth & Bengtsson ms 1993); 500 m SO Klevarp (7E0c 2410), bergssluttning, 1980 (RgL). Skärstad Berghem (7E3d 4306), brant, 1989 (BD MA), 2005 (HT, belägg i S); 500 m ONO Rudu (7E2b 4648), klippskreva i blandskog, 1989 (EbW DgE ThK); 400 m OSO Rudu (7E2b 4446), bergbrant, 1979 (B. Fingalsson); 2 km NV Säby, bergsluttning, 1975 (B. Fingalsson); bergen mellan Vistakulle i Skärstad och Ölmstad (Nordenstam ms 1919); berg O om Vistakulle 1935 (J. B. Hedvall i LD och UPS); klipporna vid Vättern V om kyrkan (Scheutz 1871, Scheutz ms); 1000 m NNV Åkersberg (7E3c 4401), rasbrant, ca 1990 (IB TsK). Visingsö 400 m SSV Kumlaby kyrka (7E7c 2238), blandskogsdunge, 1989 (EvG). Ölmstad Gudmunderyd (Hjalmar Bjurulf 1941); Ingerydsdalen (G. F. Ekwurzel enligt Forsander ms 1820); V om Ölands rastplats (7E5c 0937) 1982 (SgJ); mellan Ölmstad och Fingals brygga, Smålands måhända största vilda murgröna (Sandgren & Wikmar 1940). Ljungby Agunnaryd Målensås (Scheutz 1871, Hemberg 1939b) = 900 m N Målensås (4E8b 4905, 4E9b 0004), grönstensbranter, 2005 (KW). Annerstad V om Kanarpsmyren (I. Christoffersson ms 1969b) = 600 m NV Hästasjöns V-spets (4D8e 2420), skogssluttning, 1981 (A. Juhlin, !ThK). Berga Hissuddsviken 1350 m VNV till V Hultet (5D4j 1616), lövskog, få och lågvuxna ex, 1984 (IC). Odensjö N om Moanäs (I. Christoffersson ms 1969b) = 100 m NV Blåviks V-spets (5D1c 1309), slingrande över stubbe nedanför brant på granskogshygge, meterlång, 1983 (NN). Ryssby Holborna (E. Hemberg enligt Brundin ms 1926) = Målaskogsberg (Williams 1963); vid sjön Immen (J. A. Z. Brundin och A. S. Trolander enligt Hård 1924, I. Christoffersson 1956b); något längre söderut än Målaskogsberg (I. Christoffersson 1956). Torpa Norrtorpa (Markheden 1954, I. Christoffersson 1969b); 200 m OSO till O Åhult (4D8c 2937), lövskogsklädd åkerren, ca 1 m2, 1985 (IC A. Juhlin). Markaryd Markaryd socken i SV (Williams 1963); 650 m O Nybygget (4D1c 2512), nära stig, 1985 (TH). Traryd (Wirén 1954). Tingsryd Almundsryd Knapersmåla [= Kompersmåla?] (Scheutz ms); Nöjet (4E3f 1233), stenigt bete, 1987 (ABC SK); 300 m NO Trollgölen (4E1h 3029), skog, 1981 (JEH). Södra Sandsjö S om Verket på åns O-sida (4F1c), ung blandskog, 200 m lång sträcka, 1983 (AN). Tingsås (Scheutz 1857); Grönadal (Rudbeck enligt Hemberg m.fl. 1939); Grönadal 200 m S Bastön (4E0i 0844), backe i barrskog, 1987 (JEH); Grönadal 500 m ONO Bastön (4E0i 1048), barrskog, ca 1990 (JEH); Grönadal, 400 m ONO Iresjön (4E0j 0100), vändplats på skogsbilväg, ca 1989 (JEH); Knällsbergs skog på stenar (J. Lindqvist enligt Forsander ms 1820); Ulvsryd (Björngren enligt Forsander ms 1836); Yttre Källehult öster om Iresjön (3E9j 4801), höjdrygg i barrskog, ca 1987 (JEH). Urshult Bastaremåla (Scheutz 1871); Hakefors, 500 m VNV Bokedala (3E9i 4306), skogsbacke, 1989 (JEH); Hunnamåla (4E1i 0-4-) (Franzén 1993); Hunnamåla krok, söderut (4E1i 2836), vid skogsbilväg, ca 1986 (JEH); ´Krösnanäs´ (Hätteboda) ´har jag icke kunnat återfinna, sedan sekelskiftet. Men enligt uppgift finns den ännu´ (Loberg 1946); Kämpamåla, 500 m SO gården (4E1i 3502), vid skogsbilväg, ca 1989 (JEH); Sävsjömåla (Scheutz 1864). Väckelsång Agnelid 1/4 mil S om kyrkan (Wieselgren 1844–46). Tranås Säby Måltorpet 1947 (G. Hellgren i Säby); Rubban (Filén 1921), 1932 (G. Hellgren i Säby) = Rubban 1100 m SO Marken (7F6b 0113), bergsbrant i lövskog, 1987 (KR). Vetlanda Lemnhult (G. Hedström enligt Sterner ms 1). Ramkvilla 1100 m S Karstorp (5E8i 3743), bergbrant, 1988 (E. Carlsson); Lövås 1977 (Kjellander 1988); Sandkullen vid Hallsnäs (Sandén enligt Forsander ms 1836. Stenberga 1882 (A. Samuelson i S); Lunneberg nära Lundås (J. A. Andersson enligt Scheutz 1871 och ms). Ökna Torpa 1851 (Goldkuhl & Westerlund 1851); Åmjölkesbo (Wetterling ms 1868). Växjö Drev 1920-talet (C. Svensson i BSvens); Braås 1889 (R. Norlén i S). Uråsa (E. Fries ms). Växjö 1910 (anonym i LD); Hissö i söder (5E2h 3339), basen av liten bergbrant, 1980-talet (CM). Älmhult Göteryd Borgen 100 m N västra gården (4D4f 1827), liten rik lund, 1980-talet (BM). Hallaryd (Linné 1745a, I. Christoffersson 1956); ad Helge å etc. in turfis paludum [vid Helge å etc. på fuktiga tuvor] (Wahlenberg 1824); Hallaböke såg 250 m SSV och 1400 m OSO till O-ut (4D1g 4-0-), stenmur med korsande kraftledning, 1985 (TH). Härlunda (Scheutz 1871); Stensjönäs (4E1e 4224), blandskog, blommande, 1988 (SK).
