armenisk pärlhyacint
Muscari armeniacum
Mer information om arten

Armenisk pärlhyacint härstammar från Balkan och sydvästra Asien. Den odlas som prydnadsväxt (numera betydligt oftare än pärlhyacint M. botryoides) och sprider sig i närheten av bebyggelse. Bladen är oftast 3–4 från varje lök och utvecklas redan på hösten. De är mer eller mindre jämnbreda med utdragen spets, bleka nertill och ligger oftast utbredda på marken (hos pärlhyacint bär varje lök bara 2 eller 3 blad som kommer på våren, är lilaröda nertill samt upprätta och smalt spatelformade med båtformig spets). Blommorna är lilaaktigt mörkblå, ibland med en mer eller mindre stark anstrykning av purpur (hos pärlhyacint är de klart blå).

Första fynd

Tidigast noterad 1984 av John Christoffersson från två lokaler i Högsby Långemåla (se nedan). – Först publicerad av T. Karlsson (1990) men under det oriktiga namnet mörk pärlhyacint M. neglectum och utan lokaluppgifter. Under rätt namn först hos Rühling (1997), men även där delvis redovisad under mörk pärlhyacint.

Utbredning

Funnen i 31 rutor; inga tidigare uppgifter. Ganska sällsynt i mellersta Kalmar läns lågtrakter; i övrigt mycket sällsynt (troligen delvis förbisedd och rapporterad som pärlhyacint M. botryoides). – Förvildad; bofast (i Kalmar län).

Lokaler

Samtliga lokaler.
Högsby Högsby Berga 450 m O järnvägsstationen (5G8c 3342), trädgårdsland, 1987 (JC); Ruda, Skolgatan (5G6d 1933) 1991 (JC); kyrkan (5G7c 2531), kyrkogård, 1989 (JC); Solhöjden (5G9c 0946), parklik lövskog, 1988 (JC, belägg hos finnaren). Långemåla Bötterum (5G5e 4509), hällar i betesmark, 1984 (JC); 30 m NV kyrkogårdsmuren (5G5e 4226), sydvästvänd åsslänt, 1984 (JC, belägg hos finnaren).
Mönsterås Mönsterås Skruvshult (5G6h 4838), grusig vägkant mot berghäll, 1986 (ÅR, belägg i LD). Ålem Buggemåla i öster (5G2g 3239), ladugårdsplan med omgivningar, 1990 (JC); Landraglan (5G1h 4534), svagt fuktig naturbetesmark, fåtalig 1987 (ÅR, belägg i LD); Rögrind (5G2h 2220), gräsbevuxen vägkant, 1987 (ÅR); Sandbäckshult f.d. station (5G3f 3844), gammalt stationsområde, 1991 (JC).
Oskarshamn Döderhult Högalid (6G0e 3401), vägslänt, 1990 (ÅR); Karstorp (6G0g 3423), vägkant, 1991 (ÅR); Runnö, Norrgården (5G7i 3040), gräsmark, 2003 (RK); Sjöhagen (5G7h 3741), vägkant, 1994 (ÅR). Kristdala Slisshult (6G5g 1612), vägkant, 1991 (ÅR). Misterhult Bodatorp (6G4h 2330), ladugårdsplan, 2005 (ÅR); Figeholm, Lidbacken (6G2i 1044), vägkant, 1988 (ÅR, belägg i LD); Figeholm, Norrån (6G2i 1147), utfyllnad, 1992 (ÅR); Kanalen (6G3h 3535), vägkant vid avloppsbrunn, 1990 (ÅR, belägg i LD, !JC); Kråkelund (6H3b 4501), gräsbacke, 1989 (ÅR); Kyrkgölen (6G4i 1243), utfyllnad, 1992 (ÅR); Mörtfors (6G5h 2647), vägslänt, 1994 (ÅR); Örö (6H6b 2823), utfyllnad vid stranden, 2003 (RK). Oskarshamn Fiskhamnen (5G9h 4238), grässlänt, 1986 (ÅR), 1992 (ÅR, belägg i LD); Gamla lasarettet (5G9h 3530), blockig lövsluttning, 2004 (ÅR, belägg i OHN); Gröndal, varvets f.d. upplagsplan (5G9i 3202), jordhög, 2002 (ÅR, belägg i OHN); Havslätts P-plats (6G0i 0402), utkast i skogsbryn, 1996 (ÅR); Homhällevägen (5G9i 4903) 1987, 1989 (båda ÅR); Homhällevägen 39 (5G9i 4805), grusig vägkant, 1992 (ÅR, belägg i LD); Humlekärrshult (5G9h 4944), grusväg, 1992 (ÅR, belägg i LD); Kolbergavägen 57 (6G0i 0301), vägkant, 1986 (ÅR); Kolbergavägen nära Pepparstigen (6G0i 0300), sandig vägkant, 2000 (ÅR, belägg i OHN); Lasarettets P-plats, NO-hörnet (5G9h 3823), jordvall, 1996 (ÅR); Slingervägen (6G0h 0043), ekbryn, 1990 (ÅR); Södra Fallebo bollplan (6G0h 0348), jordhög i skogsbryn, 2006 (ÅR, belägg i OHN); Varvet, V torrdockan (5G9h 3746), berghylla, 1988 (ÅR, belägg i LD, !S. Ryman); Varvsgatan/Slottsgatan (5G9h 3940) 1989 (ÅR).
Tranås Säby Malingskog 450 m NV det östra huset (7F7a 2019), kompostmark på soptipp, riklig 1998 och 1999 (båda JJ).
Västervik Loftahammar Hasselöbyn (7H2a 2847) 2000 (RK); Torrö by (7H1a 1025) 2000 (RK). Västervik Norrlandskullens SO-del (7G1j 0049) 2000 (RK); pappersbrukets norra infart (7H0a 0710), tipp, 2000 (RK).

karta