mursenap
Diplotaxis muralis
Mursenap är ettårig och växer på öppen, torr, störd mark. Den är ursprunglig i Medelhavsområdet men har spritt sig över stora delar av världen med trafiken. De första småländska fynden gjordes i hamnar, troligen efter spridning med barlast; flera fynd har också gjorts på järnvägsstationer. Artens nutida växtplatser utgörs av gräsmattor, jordtippar, vägkanter, järnvägsområden och skräpmark.
Funnen i 11 rutor; tidigare uppgifter från 9 rutor. Mycket sällsynt. – Sent inkommen; bofast.
Funnen i 11 rutor; tidigare uppgifter från 9 rutor. Mycket sällsynt. – Sent inkommen; bofast.
Första fynd
Först insamlad 1874 av F. Elmqvist vid slottet i Kalmar Kalmar (belägg i LD). – Först publicerad av Witte (1909a) baserat på egna fynd 1906 i Oskarshamn Oskarshamn (Badhusholmen och Brännvinsholmen) och Västervik Västervik. Belägg från Oskarshamn i UPS.
Lokaler
Samtliga lokaler. Eksjö Eksjö 1891 (anonym i S under namnet Brassica campestris, ombestämning G. Berggren 1975). Hultsfred Tveta Marhult, avfallsplats, 1976 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD). Kalmar Dörby Smedby 650 ONO till O punkt 8,70 (4G6f 3327), sandig skräpmark, 1 stort ex 1987 (SD, !ThK). Kalmar Barlastholmen från 1904 (N. Sylvén i LD) till 1969 (H. G. Bruun i UME; järnvägsspår); Kattrumpan vid gamla lotsstationen, 1969 (H. G. Bruun i UME); Kvarnholmen på Ölandsgatan (4G6g 1844), trottoarkant, 1999 (MtS), 2004 (ÅR, belägg i OHN); Långviken norr och söder om bron (4G6g 0-2-), strandäng (nysådd), 1995 (SD, belägg i OHN); Skansen, koloniträdgård, ogräs, 1969 (H. G: Bruun i UME) = Skansen 50 m S Bastionen S:t Erik (4G6g 1232), avskrädeshög vid blomrabatter i gräsmatta, 1992 (CrA, belägg hos finnaren), 2002 (CrA); slottet se primäruppgifter; Stensö fiskhamn vid båthusen, 1959 (H. G. Bruun i UME); Tjärhovet från 1914 (Blomqvist 1917) till 1969 (H. G. Bruun i UME; järnvägsspår); Trädgårdsgatan mittemot Länsstyrelsen (4G6d 2337), ca 2002 (TsB); 1,3 km SV Tyska bruket (4G6g 3400), avfallsplats på ås, ett stort ex 1992 (SD, !ThK); Ängö 1924 (A. J. Snell i OHN), 1930 (S.-S. Forssell i LD); Ängöbron, vägkant, 1940 (Å. Domeij i OHN); Ölandsgatan i NO (4G6g 1945) 1999 (MtS), 2003 (TsB). Kläckeberga Lindsdal, Sotarevägen 3 (4G7g 4402), kalkstensspringa vid trädgårdsinfart, 1988 (SD, belägg i OHN, !ThK). Nässjö Flisby Flisby station vid såg (7E1h 1348), järnvägsbank, 1989 (IB TsK). Oskarshamn Misterhult Figeholm, Högskulla (6G2j 1704), utfyllnad, 1999 (ÅR, belägg i LD och OHN). Oskarshamn 1902 (O. Köhler i LD och UPS, E. Brisman i S), 1907 (G. Linderoth i OHN), 1918 (O. Köhler i S), 1919 (O. Köhler i GB och LD); Badhusholmen och Brännvinsholmen se primäruppgifter. Torsås Söderåkra Bergkvara 1893 (K. F. Dusén i S och UPS). Tranås Säby 700 m SSO Malingskog (7F7a 1025), jordhög på utfyllnad, 1991 (JJ); Säbydal 50 m V det sydvästra huset (7E6j 0221), blottad jord på tipp, 1997 (JJ); Tranås järnvägsområdet N om stationen, 1959 (E. Almquist i UPS); 250 m ONO Tranås kyrka (7F6a 4908), järnvägsområde, 1983–84 (KR JJ). Västervik Västervik utan närmare lokal 1885 (Segerstedt enligt C. Mossberg ms), 1888 (H. Pettersson i GB LD S UPS Vvik), 1916 (P. Segerstedt i Vvik); Bangatan 1939 (E. Almquist ms 1975); barlastplatsen 1888 (A. A. W. Lund i LD), 1895 (A. A. W. Lund i S, som D. muralis × tenuifolia, ombestämning ThK 1987), 1899 (P. Lundin i S); Grantorpet 1913 (E. Jacobowsky i LD); 400 m NV Karstorp (7G0j 2637), jordtipp, 1989 (RK, !ÅR; BD, belägg i Vvik); Lucerna 50 m SO infarten till oljeterminalen (7H0a 3016), vägkant, 1994 (RK); Slottsholmen 1893 (A. A. W. Lund i S), 1942 (J. Sjögren i GB), Slottsholmen mer eller mindre talrik vid bron årligen 1958–73 (Almquist ms 1975), Slottsruinen 1941–43 (B. Westberg enligt BD ms) och 1950 (E. Axelsson enligt Stenar ms 1950, !E. Asplund); Solbergsudde (7H0a 0919), fyllmassor, 1989 (RK, belägg i OHN); tippen O om speedwaybanan (7G1j 0117), sandmark, enstaka ex 1990–92, 2002 och 2003 (RK, belägg från 1990, 2002 och 2003 i OHN).