strandaster
Tripolium pannonicum
Aster tripolium
Strandaster växer på våt eller fuktig, helst kväverik jord vid havet. På strandängar ser man den nedanför medelvattenlinjen tillsammans med säv- och tågarter (Eleocharis, Schoenoplectus, Juncus) samt havssälting Triglochin maritima, gulkämpar Plantago maritima och strandkrypa Glaux maritima, ofta också vass Phragmites australis. På blockiga och grusiga stränder ingår arten i vegetationen av färgrika högörter. På sandstränder växer den främst i tångvallar.
Växten uppskattas av betande djur. Den hinner därför inte alltid komma i blom under sommaren, men eftersom den har god förmåga att sprida sig med hjälp av utlöpare spelar detta knappast någon roll för beståndens överlevnad.
Funnen i 116 rutor; tidigare uppgifter från 60 rutor. Vanlig vid kusten. – Ursprunglig.
Strandaster växer på våt eller fuktig, helst kväverik jord vid havet. På strandängar ser man den nedanför medelvattenlinjen tillsammans med säv- och tågarter (Eleocharis, Schoenoplectus, Juncus) samt havssälting Triglochin maritima, gulkämpar Plantago maritima och strandkrypa Glaux maritima, ofta också vass Phragmites australis. På blockiga och grusiga stränder ingår arten i vegetationen av färgrika högörter. På sandstränder växer den främst i tångvallar.
Växten uppskattas av betande djur. Den hinner därför inte alltid komma i blom under sommaren, men eftersom den har god förmåga att sprida sig med hjälp av utlöpare spelar detta knappast någon roll för beståndens överlevnad.
Funnen i 116 rutor; tidigare uppgifter från 60 rutor. Vanlig vid kusten. – Ursprunglig.
Första fynd
Tidigast noterad på 1780-talet av J. A. Gyllenhaal från Västervik Lofta en holme vid Vinö (Kilander 1990). – Först publicerad från Kalmar Kalmar av Moqvist (1848): ´allmän wid sjöstränderna´.
Lokaler
Osäkra uppgifter. Noterad från Tranås Adelöv Kappetorps ägor, i kärret vid Västerängen 1817 (Kröning ms 1818); knappast riktigt.