älvmyskgräs
Hierochloë hirta subsp. hirta
Mer information om arten

Detta gräs beskrevs från Tyskland men har huvuddelen av sin kända förekomst i södra Finland och Mellansverige; den småländska förekomsten är isolerad. På lokalerna i Gislaved växer älvmyskgräset i en för underarten karakteristisk miljö: sandiga strandbrinkar i ett meandrande avsnitt av Nissan, där öppen mark ständigt blottas genom erosion och ras. Lokalen i Vaggeryd Byarum utgörs av en artrik, fuktig, hävdad ängsmark.

Första fynd

Tidigast insamlad 1986 av Mats Krabb, Lennart Stenberg och Ninni Thörn på en sandudde i Nissan 2 km SO Sebjörnarp i Gislaved Gislaved (6D1d 4802) och återsedd där av ThK 2001 (belägg i S). – Ej tidigare publicerad (jämför dock osäkra uppgifter nedan).

Utbredning

Funnen i 4 rutor; inga säkra tidigare uppgifter. Säkerligen mycket sällsynt.

Lokaler

Samtliga lokaler.
Gislaved Gislaved 250 m OSO Bårarydsby, S landsvägsbron (6D1c 4545), flack sandig åstrand, 1990 (LtS NT, belägg i LD, !ThK), 2001 (ThK, belägg i S); 1100 m OSO Fläskaberget (6D2d 0003), brant sandig strandbrink vid Nissan, 1989 (LtS NT); Sebjörnarp se primäruppgifter.
Vaggeryd Byarum Gärahovs storäng 600 m S kyrkan (6E5a 4702), fuktäng med bl.a. hartmansstarr Carex hartmanii, 2001 (H. Boberg), 2006 (H. Boberg, belägg i S, !ThK).

Osäkra uppgifter.
En kartprick hos Weimarck (1971) baseras troligen på följande belägg: Sävsjö Vrigstad Vrigstadsån 1894 (A. Lindegrén i S), bestämning G. Weimarck till älvmyskgräs 1970 men ej senare verifierad.