loppört
Pulicaria vulgaris
Loppört förekom tidigare som bofast i södra Halland, Skånes slättland, utmed Blekinges och södra Kalmar läns kuster samt på flera platser på Öland. På en del håll var den ganska vanlig. Arten trivs på näringsberikad, tidvis översvämmad mark vid gårdar, i byar och i städer. Den har försvunnit med förbättrade hygieniska förhållanden. – Förekomsten i Småland karakteriserades på följande sätt av Sjöstrand (1863): ´Fuktiga ställen vid vägar och byar ... Calmar och söder ut till länsgränsen flerestädes ... Norr om Calmar upphör den snart´. Enligt samstämmiga uppgifter var loppörten ymnig i Kalmar Kalmar ännu under 1800-talets senare del.
Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 11 rutor. – Gammal bofast kulturföljeslagare; nu utgången (som bofast senast sedd 1920).
Loppört betecknas som försvunnen på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 11 rutor. – Gammal bofast kulturföljeslagare; nu utgången (som bofast senast sedd 1920).
Loppört betecknas som försvunnen på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Första fynd
Funnen i slutet av 1700-talet av J. Afzelius i Kalmar Kalmar ´på själfva gatorna och utom tillporten ofverflödigt´ (Afzelius ms). I tryck först omnämnd från Kalmar län av E. Fries (1825–26). – Båda uppgifterna under Inula Pulicaria.
Lokaler
Samtliga lokaler. Kalmar Arby (Sjöstrand 1863). Dörby (Petterson ms ca 1850, Sjöstrand 1863), 1863 (B. A. Engström i OHN); mellan Dörby och Harby [i Ljungby] (Forsander ms 1820). Hossmo (Scheutz enligt Hartman 1861), 1865 (E. V. Ekstrand i S), 1890-talet (S. Murbecks herbarium i LD). Kalmar många uppgifter från 1831 (Sjöstrand ms 1831) till 1897 (R. Carlsson i S), jämför primäruppgifter; Berga 1850 (okänd i Calypso), 1872 (A. Björkman i S), 1882 (O. Sellgren i OHN); Kalmar malm mot norr (Forsander ms 1820); ´utmed landsvägen åt Ryssby 1818 (Forsander 1812–20); ´wid dikeskanter utåt Norra och Södra landswägen´ (Moqvist 1848). Kläckeberga 1883 (A. W. Jonsson i OHN); Krafslösa 1872 (M. Jonsson i GB); Vesslö (A. W. Jonsson enligt Scheutz 1884). Ljungby (Sjöstrand 1863). Mönsterås Ålem Pataholm (Pontin ms 1836). Nybro Kristvalla ca 1913 (G. Lindblom enligt Hård ms 1913). Torsås Söderåkra (Moqvist 1848), 1861 (Scheutz i S och UPS), 1889 (H. Ström i S), 1904 (A. J. Snell i OHN); Eket 1865 (P. A. Westling i LD och S)–1879 (R. Westling i S); Påboda vid gästgivargården (Platen ms 1816). Torsås 1866 (P. Petersson i S), 1904 (A. J. Snell i OHN); Hulekvill, sparsam 1920 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1).
