veksäv
Eleocharis mamillata
Scirpus mamillatus
Veksäv växer på våt dy eller gyttja vid sjö-, göl- och åstränder. I fattigområdena ´finner man den som en ljusgrön matta bekläda skogsbäckarnas och åarnas lösa dystränder´ (Hård 1924) – den växer gärna i gungfly på åmader och i gölkanter tillsammans med flaskstarr Carex rostrata och vattenklöver Menyanthes trifoliata. Arten kan även förekomma i miniatyrkärr i floarna och i hällkar i klippskärgården. Däremot förekommer den sällan på moränstränder. I kulturmiljö återfinns den i lertag, nygrävda kreatursdammar, mossdiken, gamla grustag liksom på våta ställen i myrodlingar.
Första fynd
Tidigast insamlad i Hylte Femsjö av Elias Fries under namnet Scirpus palustris [knappsäv] och utgiven under detta namn i exsickatet Herbarim normale (ett exsickat är ett herbarium som görs i flera exemplar och erbjuds till byte eller försäljning). Arten beskrevs under namnet Scirpus mamillatus av H. Lindberg (1902), varvid bland annat exsickatexemplar från Femsjö (i UPS) citerades. – Ebba Werner återfann arten 1988 på klassisk mark: Femsjö Linushålan 200 m OSO dess östspets (5C1j 0105), gölkant bland kråkklöver Comarum palustre och flaskstarr Carex rostrata i vitmosskärr (!ThK).
Utbredning
Funnen i 349 rutor; tidigare uppgifter från 81 rutor. Traktvis ganska vanlig i norr, sällsynt i söder men troligen något förbisedd. – Ursprunglig.
