Smålands flora - vit skogslilja

vit skogslilja

Cephalanthera longifolia

Svärdsyssla
Vit skogslilja är i Skandinavien en sydlig, huvudsakligen kustbunden art. I Småland växer den på torr eller svagt fuktig, näringsrik mull i gles ädellövskog och i lövskogsbryn, på ekbackar, i dungar med lind och alm, i rasbranter och ravinsidor, gärna tillsammans med hassel. Arten trivs bäst i lätt skugga och tål inte att stå fullt exponerad för sol och vind.

Vit skogslilja gynnas troligen något av hävdens upphörande och en måttlig igenväxning. Den verkar ha ökat under 1900-talet. Arten är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Kalmar län.

Första fynd

Tidigast noterad 1783 av Törner (ms, under namnet Serapias longifolia) från Aneby Lommaryd Nobynäs. Uppgiften är märklig på grund av lokalens isolerade läge i inlandet (arten är inte känd från Östergötland). Originalnoteringen lyder ´Floret -83 d. 3 Julii Nobynäs in prato´. Törner var en erfaren botanist och hade sett arten i blom (´floret´) vid en rimlig tidpunkt och i rimlig miljö (slåttermark, ´in prato´. Uppgiften bör därför vara riktig. Den återgavs i manuskript av flera samtida botanister, t.ex. Ljungh (ms), Ennes (ms 1823; han angav det närmare fyndstället som ´Målids-ängen´) och Forsander (ms 1820, ´Målids-ängen´; ms 1836, ´Målarödjaskogen´), men lokalen togs inte med av Hård (1924). – Först publicerad från Västervik Gamleby Fruberget i form av en kartprick hos Hård (1924). Den baseras på ett belägg i UPS, samlat 1917 av Ernst Almquist; förekomsten upptäcktes av honom 1909 (Stenar 1950) och existerar ännu; se vidare i lokalförteckningen.

Utbredning

Funnen i 14 rutor; tidigare uppgifter från 8 rutor. I nutid endast i Kalmar län. Sällsynt nära kusten i Västervik och nordligaste Oskarshamn Misterhult, söder därom mycket sällsynt och i små, föga livskraftiga bestånd. – Ursprunglig.

Lokaler

Samtliga lokaler.
Aneby Lommaryd Degla ´i änghagen´ 1814 (Munthe ms 1814); Nobynäs se primäruppgifter.
Hultsfred Lönneberga Hemmingsmåla, äng, 1833 (Peterson ms 1833).
Mönsterås Mönsterås 1100 m O Sjunkebäck (5G4g 4548), gräsmark intill väg, 8 ex 1999, 6 ex 2001 och 2002, 2 ex 2003, 3 ex 2004, 4 ex 2005 (allt SwJ).
Nybro Bäckebo Gräsdal 125 m O den norra gården (5G1c 3904), lövskogsklädd torr backe, på krönet, 2 ex i sen blomning 1985 (ThK TM), platsen kalhuggen 1986 (ThK).
Oskarshamn Misterhult O om Grantorpet (6G5i), ekbrant, 500 ex 1997 (ÅR); Hamnö, Dalslyckans östra kant (6H6a 2218) 1989 (RK), 1 ex 1994 (RK); Skavdö, Kattskalleklints SV-sluttning (6H6a 2700), ek-lönnskog, 1 ex 1992 (RK, belägg i OHN, !ThK); Skavdö, Mönäsets S-del (6H6a 2806), lövskog, 6 ex 2001 (RK); 600 m NO Torshult (6G5i 3408), tallplanterad åker, 1986 (ÅR).
Vimmerby Södra Vi Älö 1833 (Bursie ms 1834).
Västervik Gamleby Frubergets sydsluttning 1909 (Ernst Almquist enligt Erik Almquist ms 1975, belägg samlat av Ernst A. 1917 i UPS), 6 ex 1914, ett 10-tal på 1930-talet (E. Almquist ms 1975), ca 12 skott varav ett som blommat 1949 (Stenar 1950), 1951 (S. Holmberg i Vvik), 20 ex 1971 (E. Almquist ms 1975) = 400 m O Värmvik (7G2i 4023) ek-hasselsluttning, 20–30 ex 1980 (SvH), minst 100 1994, 40 1995, 370 1996, 42 1997, 140 1998 (allt RK); 400 m O Fruberget (7G3i 0022), sandbacke mot åker, nära gryt, 3 ex 1990 (RK), 2–4 ex årligen 1994–97 (alla RK). Gladhammar 450 m SSO Fridhem (6G9h 2549), lövskog mellan berg och åker, 15 ex 1990 (R. Svantesson och GB), 55 ex varav 40 i blom 1994 (GB), 41 ex 2001 (RK); 400 m N Lund (6G9h 4030), lövblandskog vid vägkant, 1 ex 2000, 2 ex 2001 (båda RK); 100 m NO sydspetsen av Övre göl (6G9h 1542), kuperad, måttligt torr blandskog, 15 ex spridda över 2000 m² 1994 (GB). Loftahammar 1 km NV Johannesberg (7H4a 4332), öppen lövskog i sluttning, 10 ex 1995 (RK), 13 ex 1996 (MsK); Lilla Askö 700 m NNV gården (7H5b 4504), ekbacke invid (O) åker, 1974 (Sune Andersson i Vvik), två bestånd, ett med 11 ex varav 9 blommande, ett med 5 blommande ex 1975 (S. Andersson och BD; belägg i Vvik), 1981 (AMH). Västrum 400 m NV Bjulebo (6G7i 4330), lövskogsslänt på vägens S-sida, 20 ex 1985 (AtT), 20 ex 1994, 18 ex 1997 (båda RK); Eknö, Lövvik på södra sidan av ön (L. Torsson och ´folkskollärarinnan Olsson´ enligt Stenar ms); mellan Mörhult och Bladvik i en dalkjusa mot Ålsjön, troligen 1899 (W. Werner; belägg från 1899 i S. P. Svenssons herbarium, allt enligt Stenar 1950), återfunnen 1949 (Stenar 1950), ca 80 blommande ex 1951 (Stenar ms, belägg i S), 1952 (G. Hasselrot i OHN), ett 10-tal blommande ex i början av 1970-talet (B. Danielsson 1980) = Mörhult 500 m NV gården, vid Ålsjön (6G8i 2834), igenväxande lövskogsravin, minst 43 ex 1979 (FG ImJ), 92 blommande ex 1985 (FG), 1987 (AtT, belägg i OHN), 58 ex 1994 (GB), sedd 1999 (MtS); Västra Eknö, Brunäsudden (6H7a 0909), ekskog, 2–3 ex årligen 1993–98 (alla RK); Ytterhults gård, Marens södra ände (6G9j 1441), under ekar i brant sluttning vid Marens södra ände, ca 15 ex 1980, ej sedd efter 1986 (båda J.-E. Johansson); Äskestock vid Helgerumsviken (6G7j 1425), ursprungligen blandskog, nu tomtmark, 1981, 1986 (båda IS AtT) = Äskestocksvägen 22, 90–100 ex 1994, 70 ex 1997 (båda RK); Östra Eknö 100 m N Gatkällan (6H7a 2046), lövdunge, ca 20 ex 1988 (AtT), ca 100 1994 (RK), 71 ex 2000, 62 2001 (båda RK), även 2004 (RK).

Osäkra uppgifter.
Aneby Lommaryd Skareda (S. I. Ljungh enligt Hård ms 1924); någon sådan uppgift återfinns dock inte hos Ljungh (ms). Hultsfred Målilla Stora Hammarsjön (T. Jansson 1996); uppgiften kräver bekräftelse. Mönsterås Fliseryd Grönskog 1945 (Tärnfors 1979); uppgiften kräver bekräftelse. Vimmerby Locknevi ´under en enbuske i Wikö kohage, ett stenkast från närmaste vatten´ 1820 (Wiede ms); uppgiften, som är från augusti, är försedd med frågetecken.