Smålands flora - styvt braxengräs

←vekt braxengräs vekt braxengräs × styvt braxengräs→

styvt braxengräs

Isoëtes lacustris

Vårtsporigt braxengräs

Styvt braxengräs växer i klara eller svagt brunfärgade, näringsfattiga eller måttligt näringsrika sjöar från någon decimeters till flera meters djup. Den förekommer ofta i ganska exponerade lägen på sandiga, grusiga eller småsteniga bottnar i regel utan inblandning av dy eller humus. Arten kan bilda vidsträckta och täta mattor. I regel uppträder den mer sparsamt på grunt vatten. Stora mängder blad och plantor brukar slitas loss under höststormarna för att sedan påträffas i drivor på stränderna.

Första fynd

Linné såg braxengräs på Möckelns stränder i Älmhult Stenbrohult 1727 eller tidigare (Gertz 1926), och växten publicerades som svensk från Möckeln i första upplagan av Flora svecica (Linné 1745a) under namnet Marsilea foliis subulatis semicylindricis articulatis [vattenormbunke med sylformiga, nästan cylindriska, ledade blad]. Helt säkra kan vi dock inte vara på att dessa uppgifter verkligen avser styvt braxengräs, eftersom vekt braxengräs I. echinospora – som inte urskildes förrän hundra år senare – också är funnet i Möckeln. – De första daterade småländska exemplaren samlade T. M. Fries 1851 i Hylte Femsjö (belägg i S), och det var också han som först urskilde de båda braxengräsarterna i Sverige (T. M. Fries 1852, 1863).

Bygdenamn och bruk

Bygdenamn på braxengräs: braxnagräs (Linné 1755), brasnatok (Södra Sandsjö, Vide 1966). – Linné angav att ”braxen bökar upp växten så att den kastas upp på stranden, varigenom man i Småland av leken får förebud på stränderna om hur riklig braxen är”.

Utbredning

Funnen i 554 rutor; tidigare uppgifter från 147 rutor. Ganska vanlig i större delen av Småland men saknas i en bred zon i de yttre delarna av södra Kalmar län. – Ursprunglig.

Lokaler

Osäkra uppgifter
Westerlund (1852b) angav att braxengräs var tämligen allmän i trakten av Kalmar Kalmar, vilket den inte ens då kan ha varit (lämpliga biotoper saknas); uppgiften godtogs heller inte av Sjöstrand (1863). – Även av denna braxengräsart finns i S ett herbarieark från 1894 av G. H. J. Dahl som anges samlat i Kalmar Kalmar, men det är med all säkerhet feletiketterat.