stallört
Ononis spinosa subsp. hircina
Mer information om arten

O. arvensis, O. hircina
Stallört är kontinental med stor utbredning i Östeuropa och västra Asien. Den svenska utbredningen – otypisk för en kontinental växt – går ringformigt kring de magrare delarna av Sydsvenska höglandet: Bohuslän, norra Halland; kusttrakterna av södra Halland, Skåne och Blekinge; Öland; norra Götaland (inklusive norra Västergötlands högtrakter) och södra Svealand.

Växten är ljusälskande och föredrar frisk till måttligt fuktig mark med god näringstillgång; den är kalkgynnad. Enligt tidiga uppgifter växte den i ängsmark (slåttermark); i nutiden har den blivit funnen i hagmark, på Vätterns strand och på vägkanter. På Visingsö uppträdde den på 1870-talet flerstädes i ekplanteringarna.

Stallört har gått tillbaka starkt utom på Öland, i norra Halland och i Bohuslän. För Smålands del försvann den från många av sina lokaler redan under 1800-talet. Om man bortser från ett par tillfälliga förekomster i Kalmar har den under 1900-talet bara setts i Västervik Gamleby 1975, i trakten av Mönsterås Mönsterås på 1940-talet samt i Jönköping Skärstad och på Visingsö. Dessutom har växten kommit in med utländskt timmer till hamnen i Mönsterås Mönsterås bruk 2001.

Orsaken till tillbakagången, eller snarare varför tillbakagången sker så ojämnt, är inte klarlagd. Sannolikt har stallört på något sätt varit starkare beroende av äldre tiders hävd i utkanterna av utbredningsområdet.

Stallört är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Jönköpings och Östergötlands län.

Första fynd

Den första uppgiften som refererar till stallört gavs av Wåhlin (1769): ´uti Flättinge ängar, Skärstads Soken´. Han använde visserligen namnet O. Spinosa, men i Linnés Flora svecica från 1755 var det den enda arten i släktet, och stallörten är väl dokumenterad senare från Jönköping Skärstad medan puktörne saknas. – Första belägg är från Västervik Västervik Grantorpet 1862 (C. E. Liljenstolpe i Oge).

Utbredning

Funnen i 7 rutor; tidigare uppgifter från 17 rutor. Mycket sällsynt. – Troligen en gammal kulturföljeslagare.

Lokaler

Eksjö Edshult Nyängen 1853 (Key ms 1854 under namnet O. arvensis [O. hircina enligt recensionen]).
Jönköping Gränna Vretaholm 1823 (Ennes ms 1823 under namnet O. arvensis). Skärstad 1884 (C. Rendahl i LD, !P. Morisset 1967), 1887 (F. Hagström i UPS, !A. Murmann Hansen 1991), 1890 (F. Hagström i PerBrahe), 1922 (S. Suneson i GB); Augustenborg 100 m NNO Stickelösa 1975 (B. Fingalsson), 1979 (B. Fingalsson i SVätt); 250 m SO Augustenborg (7E3c 4131), gräsvägskant, 1989 (IB TsK), 100 ex 1994, 10 ex 1996 (båda B. Johansson); Bredstorp 1972 (B. Fingalsson i SVätt); Flättinge se primäruppgift; 600 m NNV Kullen (7E4d 1208) 1977 (RC). Visingsö 1823 (Ennes ms 1823 under namnet O. arvensis), 1846 (S. Forsgård enligt Scheutz ms under namnet O. arvensis), 1866 (Dusén 1868; ymnig), 1877 (Zetterstedt 1878a; mångenstädes), 1880 (J. Freidenfelt i LD, O. Svanström i PerBrahe), 1882 (S. Freidenfelt i S), 1916 (S. Nordenstam & Å. Nordenstam i UPS, !A. Murmann Hansen 1991), 1931 (I. Lilja i LD, !P. Morisset 1967); Erstadsviken 1877; Haga 1877; Kumla 1877; Lyckan 1877 (alla Zetterstedt 1878a); Rökinge 1877 (Zetterstedt 1878a), 1886 (E. V. Skotte i GB), kanske = (7E7c 0518), 1990-talet (RC), 2003 (MsT HT); Rönäs 1877 (Zetterstedt 1878a); 1300 m ONO till O Rönäs (7E6c 4621), fuktig hagmark, 1988 (EvG TM); 650 m S Skutegården (7E8d 0806), strand, 1988 (EvG TM); Slottsvallarna (Zetterstedt 1878a); Säby (7E8d 0102), vägdike, 2002 (HT); 550 m NNO Tempelgården (7E7d 4803), vägkanter, 1988 (EvG); Tunnerstad 1877 (Zetterstedt 1878a).
Kalmar Arby 1870 (J. Jakobsson i S); Gräsgärde 1864 (N. G. Gustafsson i S). Dörby Bogärdet (Sjöstrand ms 1831 under namnet O. arvensis, 1863 under namnet O. hircina). Kalmar (Westerlund 1852b under namnet O. hircina); 1872 (J. Malmberg i OHN), 1909 (H. V. Rosendahl i S); Ängö (N. Blomgren enligt Sterner ms 1).
Mönsterås Mönsterås bruk (5G6i), industriområde, 2001 (ÅR, belägg i LD och OHN).
Tranås Säby 560 m OSO Aggasgården (7F9a 1910), nyanlagd vägslänt, 2 ex 2006 (JJ).
Valdemarsvik Tryserum 1909 (E. Hultén i LD, !P. Morisset 1967).
Västervik Gamleby Rödja 1928 (Almquist ms 1975 under namnet O. hircina). Gladhammar Fårhults station, järnvägsbank, 1950 (AxL, belägg i OHN, !ThK 2006) Törnsfall 1877 (P. Segerstedt enligt Stenar ms ca 1950); Almvik 1846 (Hallendorff ms 1847 under namnet O. arvensis); mellan Svinnersbo och Aveslätt, 1965 (Sune Andersson enligt B. Danielsson ms). Västervik 1833 (Carleson ms 1833 under namnet O. hircina); Grantorpet se primäruppgifter. Västrum Horn, i en äng, 1834 (Johanson ms 1835 under namnet O. hircina).

Osäkra eller oriktiga uppgifter.
O. arvensis hos Westerlund (1852b) och Sjöstrand (1863) avser puktörne. Mönsterås Mönsteråstrakten (Domeij 1948); dunkel formulering gör det osäkert om växten hade setts i området. Växjö Växjö före 1855 (T. M. Fries ms, Scheutz 1857, i båda fallen under namnet O. arvensis). Åtminstone i det senare fallet avsågs verkligen stallört, men uppgiften måste anses dementerad i och med att ingen Ononis-art nämndes i smålandsfloran (Scheutz 1864).

karta