mörk snårstarr
Carex muricata
Mer information om arten

C. pairaei ssp. borealis

Mörk snårstarr är en nordosteuropeisk art som är spridd i östra Mellansverige och söderut når till nordöstra Skåne. Den är mycket lik snårstarr C. pairaei men har större fruktgömmen med bredare hinnkant, mörkare axfjäll och som mogna mera utspärrade fruktgömmen. Normalt är snårstarr mindre och smalbladigare än mörk snårstarr. I Norden urskildes de båda först av Hylander (1966) som underarter till C. pairaei; enligt Hartvig (1977) bör de dock betraktas som skilda arter. Tidigare användes namnet C. muricata i kollektiv betydelse (namnet omfattade på 1800-talet även piggstarr C. spicata).

Mörk snårstarr har i Småland påträffats på torr mulljord kring hällar samt i bergbranter och rasmark med näringsrika, lättvittrade bergarter. Man finner den oftast i bryn till lundartade lövskogar, gärna med hassel, i glest trädbevuxna betesmarker och på vägkanter.

Första fynd

Det tidigaste, säkert bestämda belägget insamlades i Jönköping Skärstad Vista kulle 1922 (B. Hedvall i LD under namnet C. contigua [piggstarr], ombestämt av P. Hartvig 1992). – Växten publicerades först av Hylander (1966, under namnet C. pairaei ssp. borealis), som ansåg att den i Småland var spridd i kusttrakterna och i inlandet nästan enbart förekom i grönstensområden.

Utbredning

Säkert känd från 21 rutor; tidigare uppgifter från 13 rutor. Uppgifter från ytterligare 46 rutor finns, framför allt i mellersta delen av östra Småland och från området mellan Vättern och östgötagränsen; en del av dessa är troligen riktiga, men visade belägg har ibland varit felbestämda. – Ursprunglig.

Lokaler

Kontrollbestämd från följande lokaler.
Aneby Lommaryd 800 m S Bockasten (7E5h 0113), rasmark, 1982 (ThK TH SK, belägg i ThK:s herbarium, !PH).
Gislaved Villstad 1800 m ONO punkt 215,5 (5D9a 2649), bergbrant, 1989 (KJ, !PH).
Hultsfred Järeda Högeruda, bäckstrand, 1942 (E. Asplund i S, bestämning ThK 2007).
Högsby Högsby Ruda utanför lärarbostadens tomt, torr gräsmark, 1965 (JC, belägg hos finnaren, !PH 1981).
Jönköping Gränna 300 m N Åsa (7E6f 2439), torr betesmark, 1986 (JJ, !ThK). Månsarp 50 m S om S i Taberg Stn, rasbrant, 1949 (G. Bjurulf under namnet C. pairaei, ombestämning PH 1981). Rogberga Klevarp 1871 (K. Johansson i UPS, bestämning ThK 2007). Skärstad Vista kulle 1922 (B. Hedvall i LD under namnet C. contigua, ombestämning PH 1992). Ölmstad 500 m SSO Bergslund (7E4e4202), dikesren (SgJ EvE, bestämning ThK); Fagerslätt (7E4d 3107), vägren 1984 (SgJ, bestämning ThK); Ingerydsdalen (7E4d 4-4-), dikesren, 1983 (SgJ, belägg i LD, !PH 1992).
Nybro Kråksmåla Branthult, östligaste gården (5G5b 0732), lund, grönstenssluttning, 1980 (JC, belägg hos finnaren, !PH 1980).
Oskarshamn Kristdala Saxtorp (6G1e 3521), vägren, 1985 (ÅR, belägg i LD, !PH). Misterhult Figeholm 1922 (F. Hård i GB).
Tranås Adelöv Botilstorps äng 1963 (C. Malmström i S, bestämning ThK 2007); 300 m O Botilstorp (7E6g 4413), torr vägkant, 1986 (JJ); 800 m S Fålarp (7E8h 0629), rasbrant nedanför berg, 1991 (JJ, belägg i LD, !PH 1992). Säby 750 m S om Boda (7E5j 2245), torr hasselslänt, 1988 (JJ, !ThK); 1200 m O Gunnarsmålen (7E8i 0348), stenig skogsdunge, 1992 (JJ, !ThK); 700 m ONO Hyltan (7E7j 2237), stenig bergsslänt, 1992 (JJ, belägg i LD, !PH); mellan Måltorpet och Rubban, sparsam 1912 (K. B. Johansson, bestämning ThK 2007); Östanå, ängsmark, 1945 (G. Hellgren i Säby, bestämning ThK 2000).
Uppvidinge Älghult Hohult, vägkant nedanför grönstensbrant, 1973 (JC, belägg hos finnaren, !PH) = Hohult 300 m SV Folkets park (5F3i 1915), ekskog ovan dioritbrant, 1988 (JC); Uranäs 200 m N den norra gården (5F6h 3233), hagmark, riklig 1985 (PH); Uva Klöva 1923 (J. A. Z. Brundin i LD under nmanet C. contigua, ombestämning PH 1981).
Vetlanda Stenberga Stora Högarp 50 m N triangelpunkten (6F1g 2017), åkerholme kring grönstenskulle, 1980 (JC, belägg hos finnaren, !PH).
Vimmerby Frödinge 400 m OSO Brotorpet (6G8c 1918), torr vägslänt vid torpruin, 1984, (BD, belägg i Vvik, !PH 1984). Locknevi 1 km O Bredhult (7G2c 0321), öppen f.d. betesmark, 1984 (SM, !PH); Högen, bycentrum (7G0c 3517) 1985 (AMH, !PH). Södra Vi Ål, 1942 (E. Asplund i S, bestämning ThK 2007).
Värnamo Nydala 300 m SSV Bodaryd (5E9d 4621), äng, förut virkesupplag, en tuva 1979, senare försvunnen (BS, !PH).
Västervik Hallingeberg O om Björkliden, hagmark, 1956 (S. Nilsson i UPS under namnet C. contigua, ombestämning ThK 2007). Hjorted 100 m NO Åslid, N om bäcken, Ö om vägen (6G8f 3642), buskage i betesmark, 1986 (MW, belägg i OHN, !PH 1987). Loftahammar Städsholmen 1918 (H. Witte i UPS, bestämning ThK 2007).

karta