lagervide
Salix × laurina
Mer information om arten

Lagervide har hybridursprung. Numera tror man att det är en hybrid mellan det västeuropeiska rostvidet S. cinerea ssp. oleifolia och grönvide S. phylicifolia, men flera andra tolkningsförslag har framlagts. Det beskrevs 1802 från England på odlat material som lär ha kommit från Skottland (där rostvide × grönvide finns spontant) och fick snabbt spridning som odlad. Det nordiska materialet har ett mycket enhetligt utseende och bara honplantor är kända. Det tyder på att det är frågan om sticklingsförökning, kanske från en enda ursprungsplanta.

Lagervidet är skyddsvärt både ur genetisk och kulturhistorisk synpunkt.

Första fynd

Först omnämnd av Johan Forsander (ms 1817) från Hylte Femsjö; först publicerad 1819 i slutdelen av Flora hallandica (E. Fries 1817–19), där växten sägs förekomma ´in Smolandia proxima´, dvs. i den del av landskapet som ligger nära Halland, givetvis baserat på uppgiften från Femsjö. En av sönerna, Thore Magnus, specificerade lokalerna till Femsjö by i Älvadalen och i kålgården (där inplanterad av Elias) samt vid Älmås (T. M. Fries 1852). Att Elias Fries inte själv nämnde den i Femsjöfloran (E. Fries 1825–26) beror sannolikt på att han själv hade planterat in den. Första belägg är ett odaterat ark i S från Femsjö Älmås insamlat av E. Fries. Senare har ett stort antal ark insamlats i socknen, från 1846 (N. J. Andersson i S) till 1909 (Lindblad i S, ´gammalt träd, Elias Fries’ originalträd´), 1919 (F. Hård i GB, Älvadalen) och 1926 (G. Degelius i GB, ´byn vid smedjan, gammalt träd´). En buske omhuldas ännu på en vägkant 200 m N kyrkan (5C2j 0239), sedd 1979 (R. Santesson i S) och 1990 (ThK EbW, belägg i S).

Utbredning

Funnen i 1 ruta; tidigare uppgifter från 3 rutor (bortsett från uppenbart odlade förekomster). – Tidiga författare, t.ex. T. M. Fries (1852), Hartman (1854) och Scheutz (1864) tycks ha betraktat lagervidet som spontant och angav biotopen som ´skogsängar´. Senare skrev däremot Hartman (1879) ´förr allmänt odlad och möjl. förvildad´. I Småland bör växten betraktas som kvarstående.

Lokaler

Hylte Femsjö se primäruppgifter. 
Nässjö Barkeryd Boarp 1865 (N. J. Scheutz i UPS). Nässjö ´på en torfmosse söder om N. (vägen till Handskeryd)´, förvildad, 1909 (A. Hülphers i GB LD S och UPS). – Allt herbariematerial är granskat av ThK.