Bergek har i Skandinavien en tydligt sydvästlig utbredning. Den växer i regel torrt och näringsfattigt. Som beståndsbildande uppträder den i klippbranter, på bergshöjder, grusåsar och moränbackar, gärna i ljus- och vindexponerade lägen som i strandsluttningar eller på uddar. Den påträffas också, mest enstaka, i torr hagmark, i bryn och på vägkanter.
Arten avgränsades under inventeringen snävt mot sin hybrid med ek Q. robur. Som ren bergek accepterades bara exemplar som uppvisar samtliga de egenskaper som följer: oskaftade blom/fruktställningar, långt bladskaft, killik bladbas, stjärnhårig bladundersida och regelbunden lobering med sidonerver bara mot lobspetsarna. Med den avgränsningen går bergek bara att säkert skilja från hybriden när den har blommor eller frukter.
Tidigare uppgifter om bergek utan belägg är genomgående osäkra; många av dem gäller troligen hybriden.
Första fynd
Bygdenamn och bruk
Utbredning
Funnen i 245 rutor; tidigare uppgifter från 194 rutor (trovärdiga litteraturuppgifter har medtagits, vilket kanske medför en något mindre snäv avgränsning än under inventeringen). Ganska vanlig i södra Smålands inland, ganska sällsynt i Kalmar län norrut till Västervik. Sannolikt förbisedd i västligaste Småland. I landskapets inre delar sällsynt eller saknas. – Ursprunglig.
Lokaler
Lokaler utanför Kronobergs län och Kalmar län norrut till Västervik.
Aneby Bälaryd (C. Lindman enligt Hård ms 1924, som sett ett herbarieex; detta förefaller dock nu vara försvunnet).
Gislaved Bosebo Stora Krabby 1947 (H. Weimarck i LD). Burseryd O om Holgryte (Hård ms 1924). Gislaved Ingelsby (Hård ms 1924). Gryteryd Södra Finnanäs (5C7h 2-0-) 1988 (NN). Kållerstad Agnetaryd, stort bestånd 1947 (H. Weimarck i LD och S). Norra Hestra Flahult och Kolvås (Hård ms 1924). Sandvik 500 m SV Björnakull, 50–100 m från landsvägen (5C7i 3407), hygge, kanske planterade, 1987 (NN); 300 m VNV Spångalyckan (5C8h 1048), vägkant, 1989 (NN, belägg hos finnaren). Villstad Arnåsholm 1947 (H. Weimarck i LD). Ås Starrbolet 400 m O den södra gården (5D4d 0248) 1988 (NT LA KW).
Gnosjö Åsenhöga Hyltan och Håkantorp, måttligt (Hård ms 1924).
Hylte Femsjö (Forsander ms 1817), allmän (E. Fries 1843); Algushylte se primäruppgifter; Arvaberget och Bohult (Hård ms 1924); Södra Saraböke 1947 (H. Weimarck i LD); N om Älmås (Hård ms 1924). Södra Unnaryd 4 lokaler (Hård ms 1924); Järanäs (5D2d 2424), vändplats på grusväg, 1988 (ABC BÖ SK); Tiraholm (G. Sernander 1922).
Jönköping Huskvarna Utsikten (7E1b 3746), lövskogsbrant, 1991 (MgE TsK IB, belägg i OHN, !ThK).
Nässjö Flisby 150 m S Sibbemålen (7E0j 1222), blockig bergslänt, 1983 (BOK).
Sävsjö Vrigstad ´ängsbackar, isynnerhet i ådalen t.a. – på Hästberget, Vr[igstad] Månsagård, Lundholmen på flera ställen, ss. i det s.k. torpagärdet, vid torpet Vakten, på Klosterudden och på Räfvatången. Knutsbråten vid Hultaängen. Obs! satte frukt 1897! Obs! Har åtminstone i ådalen visat sig vara stadd på reträtt sedan början af 1880-talet, derigenom att den upphört att sätta frukt´ (Wetter ms 1894); Åkaköp vid landsvägen (6E2c 4449), stenig torrbacke, 1987 (ABC).
Valdemarsvik Tryserum Gruvdalen, bergknallen på O-sidan av Stockgölen, 1947 (H. Weimarck i LD).
Vetlanda Lemnhult Trollebo, Oxhagsberget, 1958–59 (Hallander 1959). Ramkvilla (Sylvén 1946). Stenberga Boda (6F0f 4-2-), lövskog, 2000 (RK); Store göls NO-sida (6F0f 3923), strandskog, 1986 (EtN LP AN, !ThK).
Vimmerby Södra Vi Kållemåla 600 m S den sydligaste gården (7F2h 2242), artrik blandskog, 1 medelgrovt ex 1985 (EkM).
Värnamo Dannäs S om gården vid Lusthuskullen (Hård ms 1924). Hånger (Hård ms 1924); 250 m SV Lillasjö (5D5h 1117), sankmark, 1984 (LM, !JC). Kärda Hörda och Kärda (Hård 1920). Nydala Gåerydsberget (Hjelmqvist 1958) = Gåeryds naturreservat, enstaka buskar ovanför rasbranten, 1974 (A. Gustafsson 1975); Moboda (Hjelmqvist 1958); 1 km V Skuggebo, 50 m V punkt 213,8 (5E8c 3330), blandskog, 1984 (PL BE BO LsS). Rydaholm Högakull 1974 (Fransén 1979). Värnamo mellan Alandsryd och Västhorja, N om vägen, lövskog (Hård 1920); Apladalen, Krokävjan (5D8i 0-3-) 1978 (Värnamokretsen av Svenska naturskyddsföreningen 1979); 200 m SV Ekenhaga (5D8i 2213), lövskog, 1989 (TJ, belägg i OHN); Vällersten, dunge bland mossodlingar (Hård 1920).
Västervik Dalhem 400 m S Kvarngölens utlopp (7G5d 2034), bergbrant mot sjön Tynn, ca 1985 (IH, !ThK). Ukna Torp ca 100 m O den östra stugan (7G8g 1505), sydberg, berghäll, ca 1987 (IH). Överum 400 m O Skärbäcken (7G6f 2914), bergbacke i ny kraftledningsgata, 1986 (BD).
Åtvidaberg Hannäs Fåfalla, väg Brantsbo–Holmbo (8G0h 3-1-) 1981 (EG, belägg i Norrk).
Osäkra eller oriktiga uppgifter.
Gislaved Sandvik Kronoparken (Hård ms 1924); de belägg som Hård refererade till, samlade av H. Hesselman 1906 (i S) har ombestämts till hybriden. Jönköping Visingsö 1880 (O. Svanström i PerBrahe); bestämningen bör bekräftas. Vetlanda Lemnhult Lemnhult och Högatorp (Hård ms 1924); de belägg som Hård refererade till (i S, samlade av C. Lindman 1913) har ombestämts till hybriden. Växjö Gårdsby ´fåtalig på spridda ställen´ (Mossberg 1991); samtliga belagda förekomster visade sig vara hybriden.
