Växten publicerades först av Erik Almquist (1916), som beskrev den som en ny underart med namnet G. bohemicum ssp. depraehensum. Den baseras på ett exempar som hans farbror Ernst hade funnit 1910 bland svedjenäva G. bohemicum i Västervik Västervik Ekvik (familjens sommarvilla). Odlingsförsök i flera generationer hade visat att fröstorlek, hjärtbladsform, bladsnitt, kronblads- och stiftfärg var konstanta skillnader. Almquists växt upphöjdes till art (G. deprehensum) av Lindman (1926) sedan korsningsförsök visat att hybrider mellan brand- och svedjenäva var helt sterila. Identifikationen med den från Frankrike redan 1786 beskrivna G. lanuginosum gjordes 1933 av Nils Hylander (Anonym 1933).
Vid Ekvik har växten senare setts 1923 (200 ex i hästhage efter bränning, Almquist 1929b, belägg i S), 1925 (Almquist 1929b), 1926 (Erik Almquist i GB och LD) och 1942 (Erik Almquist enligt Dahlgren 1943). Ernst Almquist såg brandnävan även vid torpet Draget 1 km S om Ekvik 1915 (Almquist 1929) och Erik Almquist själv hade noterat den från ännu en plats på Norrlandet (Almquist 1929b).
Brandnäva är liksom svedjenäva en östlig art i Sverige. Den växer på samma slags lokaler som svedjenävan och ofta i dess sällskap men är överallt betydligt sällsyntare. Dess totalutbredning är en helt annan: utanför Sverige är den endast känd från Medelhavsområdet.
Brandnävans ekologi och ståndortskrav är i allt lika svedjenävans; möjligen behöver brandnävans frön starkare upphettning för att gro. Sedan skogsbränderna blivit ovanliga och svedjebruket upphört är dess framtid i landet oviss. I sällsynta fall kan plantor slå upp utan att det brunnit, t.ex. i sydvända vägskärningar eller intill block på kalhyggen. Men fröreserven i marken minskar givetvis med tiden när den allt mera sällan förnyas.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 14 rutor; tidigare uppgifter från 13 rutor. Sällsynt i nordöstra Småland, mycket sällsynt i övrigt. – Ursprunglig.
Lokaler
Alvesta Skatelöv Norragårds backe vid Husebymaden (4E8f 3602), efter riseldning, 1998 (StJ).
Eksjö Hässleby ca 800 m NO Hässleby sjukhus, 8 ex 1976 efter skogsbrand 1975 (G. Niklasson enligt Nilsson & Gustafsson ms); 600 m N Sjöbo (6F7h 2431), brandplats, 1986 (RS AK).
Hultsfred Hultsfred 500 m N Sköglehult (6F4j 2042), blottad jord med kolrester, hygge, 1978 (GB, belägg hos finnaren). Målilla 600 m N Sjunkemossens centrum (6F3j 1110), brandfält i ungtallskog, 2003 (TmN, belägg i Emdal). Tveta 400 m V Rosendal (5F9i 3127), nyschaktad jord i grustag, 1988 (TmN); 1200 m VSV Ängsstugan (6F0j 4012), grustagssluttning, 1986 (TmN, belägg i Emdal). Virserum Lillefors, gammal brandplats, 3 ex 1967 och 2 ex 1974 (Stenstorp & Nelin 1976), 1976, 1977 (båda S. Stenstorp & G. Nelin i LD, !PL 1980); Sågstugan (5F9i 3128), jordhög, 1987 (T. Svensson i Emdal).
Högsby Fagerhult 300 m V Kvarnsjön (5F5j 4323), brandfläck i kalhygge, 1991 (A. Granström). Långemåla Hornsö 1957 (Å. Domeij i OHN).
Mönsterås Mönsterås Emsfors, på en sönderkörd gräsfläck med grund jord på en villatomt, 1926 (T. Fleetwood i UPS). Ålem 2 km NO Sandbäckshults station 1959 (A. Bruman enligt Dahlgren 1962); Sandbäckshult, bränd mark i barrskog, 1950 (Å. Domeij i OHN).
Oskarshamn Döderhult Möckhult (5G9f 0612), brandfält, ett fåtal ex 1985 (JC); Spånghagen 1919 (R. Sterner i UPS); 375 m O Äverum (5G9e 0147), ca 10 ex vid häll (JC); Äverum N om vägen (5G9e 0143), 5 ex 1985 (JC); Äverum (5G9e 0341), knappt 10 ex 1985 (JC); Äverum (5G9e 0043), upplagsplats för virke, enstaka ex 1984, 10 frodiga 1985 (JC); S om Äverum (5G8e 4843), brandfält, få 1984, 10–20 1985 (JC). Misterhult 1944–46 (J. Hirschfeld enligt Sjögren 1955); Plittorp 1935 (G. Vult von Steijern enligt Dahlgren 1962); Ösjöbodar (6H6a 0006), omgrävd mark och brandfläck, 1988 (R. Lilliestierna, bestämning L. E. Kers), 1989 (ÅR).
Uppvidinge Lenhovda, vägkant, 1941 (A. Alms herbarium enligt Lindstam 1948).
Valdemarsvik Tryserum Vålön 1944 (E. Sundeqvist enligt Dahlgren 1962).
Vimmerby Rumskulla 1100 m V Tyresbo (6F9g 1201), skogsbrandsområde, 1987 (DgE).
Västervik Hallingeberg Ankarsrums bruk (6G9g 1816), brandplats, 1980 (StK, belägg hos finnaren, !BD). Hjorted 100 m N Marielund (6G9f 1332), bränt område, 4 × 4 m, 1988 (MW, belägg i OHN, !BD). Ukna se primäruppgifter. Västervik se primäruppgifter. Västra Ed se primäruppgifter. Västrum Grimsvik ca 1945 (B. Westberg enligt BD ms); Horn ca 1945 (B. Westberg enligt BD ms). Överum 1943 (Dahlgren 1962).
