brudsporre
Gymnadenia conopsea
Mer information om arten

Brudgran
Brudsporre växer i Småland nästan enbart på torr till måttligt fuktig, artrik, traditionellt hävdad gräsmark. På en plats växer den i rikkärr, Värnamo Kärda Björnekullakärret (5D9h 0315); detta är artens vanliga förekomstsätt i södra Sveriges kalkområden. Flera av de lokaler, som registrerades vid inventeringen på 1980-talet, utgjordes av individfattiga restbestånd på vägkanter och åkerrenar eller i kraftledningsgator.

Lokaler med rik förekomst av brudsporre är mycket skyddsvärda och innehåller i regel ett stort antal andra ovanliga och minskande växter och djur. Sådana platser bör hindras från att växa igen och bör inte gödslas.

Som framgår av talrika litteraturuppgifter var brudsporren tidigare vanlig till ganska vanlig i hela landskapet. Det är en av de arter som har minskat mest i Småland under 1900-talet. Minskningen beror främst på att slåttern på naturlig gräsmark nästan helt har upphört, men även på igenväxning, uppgödsling och hårt bete. – Tyvärr minskar brudsporren i landskapet även på till synes väl hävdad mark. Bästa skötselmetoden är troligen sen slåtter (efter fröspridningen).

Brudsporren är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i de tre stora Smålandslänen.

Första fynd

Tidigast noterad 1774 av Johan Lindwall från Växjö Östra Torsås Ingelstad (Lindwall ms 1774). I tryck först från Hylte Femsjö (E. Fries 1825–26). – I båda fallen under namnet Orchis conopsea.

Utbredning

Funnen i 89 rutor; tidigare uppgifter från 193 rutor. Numera ganska sällsynt i östra Smålands inland, sällsynt i västra Småland och nära kusten, saknas nästan helt i Tjust. – Troligen ursprunglig.

karta