P. aspegrenii, P. collina, P. sordida
Backfingerört ingår i Potentilla collina-gruppen, som utgör ett komplex av konstanta former, som åtminstone delvis sätter frö utan befruktning. Komplexet anses ha bildats ur hybrider mellan femfingerört P. argentea och småfingerört P. tabernaemontani. Som helhet har formgruppen en öst- och centraleuropeisk utbredning och når Bornholm, östra Blekinge, sydöstra Småland, Öland och Gotland. De ingående formerna räknas numera allmänt som arter. Det korrekta namnet för den art som finns i Sverige är P. sterneri, och denna är inte är känd utanför landet.
Backfingerört växer i torrängar på grusig eller sandig mark där vegetationen hålls låg och gles genom bete eller tramp, t.ex. gamla dyner och strandvallar, grusåsar, kullar och sandfält. Den påträffas även på vägkanter, men då i regel som en rest från tidigare torrängsvegetation i omgivningarna. Mera sällan växer den i kanten av hällmark och i tallskogsbryn.
Eftersom backfingerörten är konkurrenssvag gynnas den av att växtplatserna betas eller på annat sätt hålls öppna.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 31 rutor; tidigare uppgifter från 28 rutor. Ganska sällsynt nära kusten från Oskarshamn till Pataholm (en ruta i inlandet). – Gammal kulturföljeslagare.
Lokaler
Lokaler i inlandet och norr om Mönsterås.
Emmaboda Vissefjärda 300 m ONO till NO Bussamåla (4F3i 2916), vägkant vid torp (gamla landsvägen), 1989 (PH, belägg i LD, !!T. Gregor 2006).
Hultsfred Målilla Gamla motorstadion (6F2j 1934), sandig mark, ett 10-tal mycket kraftiga ex 1998 (TmN, belägg i S, !ThK 2006); strax V kyrkbyn vid landsvägen 1919 (Sterner 1933); Östra Årena 1877 (D. W. Thunberg i UPS, !T. Gregor 2006), åssluttning (Sterner 1933). Mörlunda 300 m NV Björkhaga (5F9j 0503), igenväxande, torr, sandig mark, ett par ex, rest efter gammal betesmark, minst 30 år sedan hävd, 1997 (TmN). Virserum Ramsebo, åsbackar vid landsvägen, 1919 (Sterner 1922, 1933); 400 m OSO Ramsebo, N om vägen (6F0i 0801), 1979 (GB, belägg hos finnaren, N. Lundqvist i UPS, !T. Gregor 2006), 1986 (UlB JC), ett par år senare bortskrapad av vägmaskin.
Högsby Högsby Frövi 1888 (J. Cederblad i UPS, H. O. Lindquist i GB och LD, alla !T. Gregor 2006), 1891 (A. Mallander i LD och S, i LD !T. Gregor 2006); ´1/8 mil från Staby åt Abo till´ 1855 (anonym i UPS, !T. Gregor 2006), 1/8 mil V om Staby, sandbacke (Scheutz 1857).
Kalmar Ljungby 300 m VSV Nybygget (4G5d 2849), betad örtrik torrbacke, 1985 (ThK, belägg hos finnaren).
Oskarshamn Döderhult Drageås (6G0j 4902), torräng, 1984 (ÅR); udden mellan Nötö och Skälvik, rikligt (Sterner 1933); Nötö (5G7i 1707), torräng, 1981, 1983 (ÅR, belägg i LD, !T. Gregor 2006); Påskallavik 1861 och 1862 (N. J. Scheutz i UPS, !T. Gregor 2006), 1912 (O. Köhler i S); Påskallaviks kyrka, rikligt, 1928 (R. Sterner i S, !T. Gregor 2006; Sterner 1933); Påskallaviks hamn (5G7h 2348), torr gräsmark, 1976 (ÅR). Oskarshamn ´torra grusblandade ängsbackars sluttningar´ (Österman ms 1863), 1912 (O. Köhler i LD, !T. Gregor 2006).
Torsås Torsås Kulebo 125 m N den södra gården (4G0b 3427), liten klipphäll, 1988 (ThK); Oxlehall 625 m SO triangelpunkt 57,2 (4G0b 0119), torr gräsmark på tunn jord (hjortbetat), 1988 (ThK, belägg i S, !T. Gregor 2006); Tjärekulla 200 m SSO den östra gården (4G0b 2337), klippskreva i utkanten av stort hällområde, 1988 (ThK, belägg i S, !T. Gregor 2006).
Osäkra eller oriktiga uppgifter.
Oskarshamn Döderhult Hamreglo (6G1j 0001), torräng (Rühling 1997); belägget i LD är en form av grå småfingerört P. subarenaria. Kristdala Humlenäs naturreservat (6G1f 4-2-), 1998 (Grahn 1998); osäker i avsaknad av belägg. Vetlanda Korsberga 1865 (N. J. Scheutz i LD under namnet P. alpestris [=vårfingerört P. crantzii]), bestämd till P. collina av PL 1980. Växten på arket avviker dock från annan svensk backfingerört. Enligt T. Gregor kan det röra sig om en tillfällig hybrid mellan femfingerört och vårfingerört P. argentea × crantzii. Duplikat i LD är typisk vårfingerört. Västervik Västrum Idö i norr (RK enligt Hederås 1995); ett belägg (nu i OHN) ombestämdes dock 2006 av T. Gregor till femfingerört P. argentea. Åtvidaberg Gärdserum sandgångarna på kyrkogården 1849 (Sondén ms 1850 under namnet P. Güntheri); felbestämning.
