Först funnen av A. Ahlquist vid Kalmar Kalmar och publicerad därifrån år 1814 som ny för Sverige av E. Fries (1814–24): ´in aggeribus Calmariæ´, dvs. på Kalmar [stads]vallar. Odaterade belägg samlade i Kalmar av Ahlquist finns i LD, S och UPS. – Förekomsterna i Kalmar var tidigare rika – ´ymnig på Stads- och Slottsvallarne samt Ravelinerna´ (Westerlund 1852b) – och många (se lokalförteckningen) men idag är arten nästan borta. Den återupptäcktes på sin svenska primärlokal år 1997, då Tomas Burén fann ett 30-tal exemplar i grässlänten på den södra slottsvallen nära den västligaste kanonen (4G6g 1236). Den har senare funnits där årligen i växlande antal, 2006 fanns 75 ex (TsB).

Fågelarven är normalt helt kal så när som på några glandelhår mitt på stjälkens översta ledstycke. En del av materialet från Kalmar Kalmar avviker genom att ha glandelhår även på blomskaften.

Samtliga lokaler. Hultsfred Mörlunda kyrkogård (6G0a 4629), etablerad som ogräs på grusgångarna 2005 (A. Frost och TmN, belägg i S). Jönköping Huskvarna kyrkogården (7E1b 3037), gammal gravplats, 2001 (RC, belägg i S), 2002 (RC), 35 ex 2005 (MsT). Kalmar Kalmar se primäruppgifter; talrika belägg till 1896 (E. Halling i S och UPS) och 1925 (A. J. Snell i OHN); Berga 1846, 1850 och 1851 (C. A. Westerlund ms 1844–52, ms 1850, ms 1851); kyrkogården 1894 (K. F. Dusén i S), 1932 (B.-S. Stenberg i LD); Preusservallen 1865 (C. O. Schlyter i UPS), 1866 (A. W. Thorén i S); ´Ravelinen vid kruthuset (vid bykstället vid Storbryggan) på västligaste hörnet´ (Westerlund & Håkansson enligt C. A. Westerlund ms 1849); utåt Skälby 1852 (C. A. Westerlund ms 1852); slottet, flera belägg från 1865 (E. V. Ekstrand i S) till 1898 (G. L. Björkman i GB), årligen 1903–10 (R. Sterner enligt Sterner ms 2), på sluttningen av ´brografven´ 1884 (M. Lönnroth i UPS), nedanför södra vallen 1887 (H. Simmons i UPS), södra vallen 1997 (se primäruppgifter); Stensö 1851 (C. A. Westerlund ms 1851); Tallholmen före 1923 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Ljungby 1891 (C. M. Rydén i GB S och UPS); Ljungbyholm, Biskopsgården, 1891 (C. M. Rydén i LD). Mönsterås Mönsterås 1925 (B. Hedvall i LD), backe, 1928 (Ö. Thornér i OHN); Kuggås 1914 (A. Bengtsson i Stranda), Kuggås invid vägen till Nynäs (B. Hedvall enligt Sterner 1933), troligen = nära Kuggås ström (Domeij 1948) = Kuggås ström (5G4h 3246) 1987 (ÅR, belägg i LD), 1995 (SwJ, belägg i OHN), årligen 1995–2005 i varierande antal, som mest 2000 år 2003 (allt SwJ). Oskarshamn Misterhult 1867 (C. J. Pettersson i Kulb). Oskarshamn Gölkärrets fritidsgård (5G9i 2901), ogräs i rabatt, 1988 (ÅR, belägg i LD och OHN)–2000 (ÅR i OHN) och 2001 (ÅR); Humlekärrshult (5G9h 4944), rabatt, 1989 (ÅR), 1 ex 1996 (ÅR). Västervik Gladhammar 300 m NO Vassbäck (7G0j 1440), gles fodervall på sandig åker, 1993 (BD BtE), 100 ex 1996 (BtE); 300 m V Vassbäck (7G0j 1435), sandslätt, 2002 (RK, belägg i OHN). Västervik (S. J. Norberg ms 1860); Grantorpet, talrika belägg från 1860 (N. J. Scheutz i S och UPS) till 1913 (A. A. W. Lund i S och UPS); 300 m SO Nya kyrkogårdens gravkapell, åkerkant, 5 ex, samt ett rätt stort antal på den intilliggande skogsplantskolan 1975 (BD BtP enligt Nilsson & Gustafsson ms) = 200 m ONO Nyhagen (7G0j 1643), 100-tals 1993 (BD, belägg i LD), 5 ex 1994 (RK), ett par hundra ex 1996 (BtE); Stora Örserum (7H0a 1100), markvägskant, 3–4 ex 1992 (BtE), sandig åker, 1993 (BtE BD RK, belägg samlat av RK i OHN), ren sand på före detta åker, 50 ex 1994 och 1996, 100 1998 och 3 ex 2000 (allt RK); Västervik stad (C. E. Gustafsson ms 1923).
Osäkra uppgifter. Kalmar Kalmar kuststräckan Skälbyviken–Kläckebergaviken (Rappe 1975); artuppgifterna i denna rapport är inte tillförlitliga. Oskarshamn Döderhult 1909 (A. Johansson i OHN); sannolikt feletikettering, jämför under västkustarv Cerastium diffusum. Tranås Linderås Botorp 1851 (C. J. Petersson ms 1852); troligen felbestämning.