källört
Montia fontana
Mer information om arten
Källörten växer på näringsrik mark, särskilt vid källor, i sluttningar med genomsilande vatten, vid bäckar och i våta ängar. Den förekommer även i grunda diken och vid vattningsställen. I norra Smålands kusttrakter söderut till Oskarshamn Döderhult växer den dessutom vid sötvattensutflöden på havsstränder. Källörten är en konkurrenssvag art. Den föredrar blottad mark eller låg vegetation och gynnas därför av bete och kreaturstramp.
Tidigare författare försökte urskilja olika raser efter växtsättet. Exempelvis delade Scheutz (1863) in källört i var. minor (med styv stjälk och enblommiga blomskaft) och var. rivularis (med slak stjälk och flerblommiga blomskaft). Dessa båda namn är tekniskt sett synonymer till vårkällört M. minor respektive vårtkällört M. fontana ssp. variabilis, men Scheutz’ beskrivningar visar att det handlar om variation inom vanlig källört orsakad av tillfälliga olikheter i miljön (t.ex. vattendjup).
Funnen i 304 rutor, tidigare uppgifter från 169 rutor. Ganska vanlig på höglandet och i den norra skärgården, ganska sällsynt i östra Kronobergs län, sällsynt i övrigt. – Ursprunglig.

Första fynd

Tidigast noterad i slutet av 1700-talet av Ljungh (ms) från Aneby Bredestad, Bälaryd, Lommaryd samt Tranås Säby. – Först publicerad från Småland av Liljeblad (1816), indirekt genom att det provinsiella namnet källelunk angavs (´Kl:s Källelunk Smol,´).

Bygdenamn och bruk

lunk (Scheutz ms), källelunk (Liljeblad 1816).

Variation

Källörten har en intressant variation. Enligt Walters (1953) finns det en sydeuropeisk underart med små, taggiga, tjockskaliga frön (taggkällört ssp. amporitana) och en nordeuropeisk med större, släta, tunnskaliga frön (vanlig källört ssp. fontana). I stora delar av Mellaneuropa finns emellertid även olika mellanformer, ofta med vårtiga frön; dessa sammanfattas ibland som vårtkällört ssp. variabilis. I Sverige dominerar typisk ssp. fontana helt, men i södra Götaland har man sällsynt funnit mellanformer som kan föras till vårtkällört – för Smålands del Västervik Västrum Idö V om fiskeläget (6H9b 3723), nära kärr, 1983 och 1988 (BW). – Eftersom fröskalsstrukturen i regel inte har kontrollerats måste arten här redovisas ouppdelad.

Lokaler

Aktuella lokaler i västra Kronobergs län och södra Kalmar län. Emmaboda Vissefjärda 350 m OSO Norra Målatorp (4F3h 3815), betad källa i lövskugga, 1986 (ThK). Högsby Fågelfors Forsaryd 250 m SSV gården (5G8b 3914), översilning, 1992 (GW). Högsby Södra Gillberga (5G6d 3912), lövskogskärr, 1989 (JC). Kalmar Åby 600 m N Gransmåla (4G9f 2724), sumpigt dike i f.d. åker, riklig, 1986 (SD, belägg i OHN); 500 m N Mossen (4G9f 3027), sank bäckkant, 1990 (SD, belägg i OHN). Ljungby Kånna 1 km SO Karlsberg (4D8g 2542), igenväxande källa, 1984 (IC). Vrå Glamshult 375 m NNO punkt 172,55 (4C8j 1336), dike, 1986 (KjG). Markaryd Hinneryd Rävaryd (4D4b 0532), blottad fuktig mark i betesmark, 1988 (TH). Markaryd 350 m SSO Marielund (4D1c 4041), damm i uppdämd bäck, flera ex, 1985 (TH, belägg hos finnaren). Traryd Grönö (4D4e 4-2-) (I. Christoffersson 1988b). Nybro Madesjö 300 m S Ekebo (4G7a 3743), hjulspår i fuktig betesmark, 1985 (ThK). Torsås Torsås Brändabo by i SO, N om vägen till Gullamåla (3G9b 0220), betad kärräng, 1983 (ThK, belägg hos finnaren).
karta