Källörten växer på näringsrik mark, särskilt vid källor, i sluttningar med genomsilande vatten, vid bäckar och i våta ängar. Den förekommer även i grunda diken och vid vattningsställen. I norra Smålands kusttrakter söderut till Oskarshamn Döderhult växer den dessutom vid sötvattensutflöden på havsstränder. Källörten är en konkurrenssvag art. Den föredrar blottad mark eller låg vegetation och gynnas därför av bete och kreaturstramp.
Tidigare författare försökte urskilja olika raser efter växtsättet. Exempelvis delade Scheutz (1863) in källört i var. minor (med styv stjälk och enblommiga blomskaft) och var. rivularis (med slak stjälk och flerblommiga blomskaft). Dessa båda namn är tekniskt sett synonymer till vårkällört M. minor respektive vårtkällört M. fontana ssp. variabilis, men Scheutz’ beskrivningar visar att det handlar om variation inom vanlig källört orsakad av tillfälliga olikheter i miljön (t.ex. vattendjup).
Funnen i 304 rutor, tidigare uppgifter från 169 rutor. Ganska vanlig på höglandet och i den norra skärgården, ganska sällsynt i östra Kronobergs län, sällsynt i övrigt. – Ursprunglig.