jättevädd
Cephalaria gigantea
Mer information om arten
Jättevädd är en prydnadsväxt från Kaukasus. Den mer än manshöga, gulblommiga arten förvildas lätt och blir ofta talrik men etableras ändå sällan. I Småland har den påträffats i övergivna parker och trädgårdar samt på banvallar, åkerrenar och gräsmark.
Funnen i 4 rutor; tidigare uppgifter från 3 rutor. – Dels kvarstående, dels förvildad; får betraktas som bofast med hänvisning till primärlokalens långvarighet.

Första fynd

Västervik Överum Överums bruk, banvall, sedd 1935, 1946, 1969 och 1973 (Almquist 1957, ms 1975).

Lokaler

Samtliga lokaler. Aneby Haurida Åsen (7E3e 4636), ödeträdgård, 1989 (IC MsT). Kalmar Åby Björnö park, odlingsrest, 1964, 1967 (H. G. Bruun i UME, !ThK), enstaka, 1974 (H. G. Bruun i LD, !ThK). Nässjö Norra Solberga 650 m V Taskevadsgölen (7E0i 0005), åkerholme, förvildad, 1989 (IB TsK, belägg i LD, !ThK), stort bestånd 2000 (IB), 2001 (IB, belägg i OHN). Tranås Adelöv Ulvsbo (7E8g 0746), frisk gräsmark, förvildad, 1992 (JJ, belägg i LD, !ThK). Linderås Göberga gård (7E6i 2232), tomtmark, förvildad, 2003 (JJ). Vimmerby Vimmerby station, bangårdsområdet, stor grupp bland ullkardborre Arctium tomentosum, 1965 (E. Almquist i S). Västervik Överum se primäruppgifter.
Osäker uppgift. Kalmar Ljungby Moskogen (4G7e 0-2-), soptipp, 2004 (E. Ljungstrand m.fl.); endast en bladrosett, varför artbestämning inte är möjlig.