A. grandiflora; kanadensisk häggmispel
Svensk häggmispel är märklig genom att den inte är funnen utanför Sveriges gränser (Schroeder 1972, 1994), varken som ursprunglig eller förvildad. Dess vilda släktingar kommer från Nordamerika. I vårt land är den känd som odlad sedan 1830 och som förvildad sedan 1890 (Hylander 1966b); den har blivit mest uppmärksammad i Mellansverige men är belagd från Skåne till Gästrikland. Numera planteras den mindre ofta.
Som förvildad växer svensk häggmispel på torr eller frisk mark och har mycket små krav på näring; ofta finner man den i starkt blockiga områden. Den är ljuskrävande och föredrar bryn, igenväxande betesmarker, åkerholmar, vägrenar och liknande. På hyggen ser man den ofta, och där kan den bli dominerande. Någon gång uppträder den på skräpmark.
Arten har ökat starkt under 1900-talet och ökningen pågår troligen fortfarande.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 215 rutor; tidigare uppgifter från 10 rutor (ytterligare någon kan finnas, jämför under släktet ovan). Utbredningen är koncentrerad till två områden, i inlandet från Växjö Växjö och Tolg österut till Uppvidinge Lenhovda och Åseda Åseda, och närmare kusten från Kalmar Ljungby och Nybro Nybro norrut till Oskarshamn Oskarshamn. I dessa områden är den vanlig och ses oftare än häggmispel A. spicata. Utanför dem avtar frekvensen, och svensk häggmispel är ytterst ovanlig i norra, västra och sydligaste Småland. – Förvildad; bofast.
Lokaler
Uppgifter före 1978 (om inte annat anges givna under namnet A. spicata):
Hultsfred Virserum Hultarp ´hundratals´ (Stenstorp & Nelin 1976 under namnet A. grandiflora, belägg i LD, !ThK) = Hultarpshöjden 500 m OSO triangelpunkt 142,6 (6F1h 2729), lövbacke, 1987 (BD MA IH, belägg i Vvik, !ThK).
Kalmar Arby Christinelund 1955 (S. Hagberg i OHN under namnet korint, bestämning ÅR 2004). Förlösa 1949 (B. Hultgren & L. Hultgren i UME, ombestämning ThK). Halltorp se primäruppgifter.
Mönsterås Mönsterås Em, landsvägskant, 1939 (Å. Domeij i OHN under namnet A. canadensis). Ålem Timmernabben 1942 (H. Lenander i S under namnet Rhamnus catharticus, ombestämning L. Stenberg 1986), 1954 (se primäruppgifter).
Oskarshamn Oskarshamn se primäruppgifter; Åsa, moränkulle mot söder, gammal odling, 1953 (S. Lindholm i OHN).
Växjö Drev Braås, ´grusås ca 1/2 km fr. odlade ställen´, 1920 (C. Pleijel i S, ombestämning ThK), 1924 och 1928 (A. S. Tolander i LD, bestämning PL). Gårdsby Sandsbro, äng, 1928 (S. Carlsson i OHN under namnet A. canadensis, bekräftad som A. confusa av ThK 2004). Sjösås Viås, löväng, 1950 (A. Åberg i OHN, bestämning ÅR 2005).
Nordliga, västliga och sydliga utposter.
Aneby Bälaryd Skogseryd (7E1g 3137), 1989 (LtS LP).
Eksjö Hult 50 m NO Skrikebo (6F7c 1338), vägkant i skog, 1987 (RL, !ThK). Höreda 800 m O Hunnerstad (6F7b 0718), vägkant, 1989 (TM, belägg i OHN).
Emmaboda Vissefjärda 200 m NO Linnefors station (4F4h 1102), forssträcka i å, 1986 (ThK).
Gislaved Reftele Flahult by, västra delen (5D9d 2142), nära gård, 1987 (LtS).
Jönköping Hakarp 650 m N skjutbanan (7E1c 0901), ekdunge, 1991 (IB TsK, belägg i LD, !ThK). Ljungarum Munksjön, ostsidan i mellersta delen (7E1a 1526), ruderatmark, 1989 (BJ). Mulseryd Lilla Bosarp 30 m NO norra gården (6D8g 3009), vägkant, 1987 (EF). Månsarp 100 m SV Månsarps station (6D8j 3513), skogssluttning, 1990 (LtS), 2002 och 2004 (HT). Norra Unnaryd vägkors mellan gamla Nissastigen och Tranemovägen 250 m SV (6D7f 2512), strandkant, 1987 (EF, !IC); Norrahammar stationen (6D9j 4-4-), järnväg och å, 1988 (LtS).
Lessebo Ljuder Skruv 200 m VNV stationen (4F6e 3630), skräpmark, 1982 (SS BrS, belägg i LD).
Nässjö Barkeryd Ekefall 150 m NNO norra gården (6E8f 2533), skogsbryn, 1987 (BE, !ThK). Norra Solberga 350 m NV Gisshult (6E8h 0137), vägren, 1994 (TsK, belägg i OHN). Nässjö 200 m N Bråna (6E8h 1418), skogsbryn nära väg, 1987 (BE, belägg i LD).
Tingsryd Linneryd 1000 m NNV kyrkan (4F6b 2132), skogsbryn, 1988 (OS). Urshult Övre Aramo i norr (4E2i 4107), lövskogsbryn, 1986 (SK ABC). Älmeboda Gölatorpet (4F3d 3924), vägkant intill bebyggelse, 1986 (SK ABC).
Tranås Linderås Linderås samhälle (7E5i 3-0-), flerstädes, förvildad, 1979 (HR).
Västervik Hallingeberg 500 m SO Ankarsrums bruk (6G9g) (Kasselstrand 1980 under namnet A. grandiflora, bestämning trädgårdsmästare K-E. Pehrsson, Rödsle plantskola). Ukna Nelhammars järnvägsstation (7G8g 0806), 1987 (IH, belägg hos finnaren, !ThK). Västervik Skogshagaskolan i SO (7G1j 0427), förvildad i tomthörn mot gångbana, 1988 (BD, belägg i Vvik, !ThK). Västrum Horns udde (6H9a 2647) 1993 (RK, belägg i OHN).
