Klotgräset har en sydvästlig utbredning i landet men når Voxnan i Dalarna och Hälsingland. Dess naturliga ståndorter i Småland är långgrunda, tidvis översvämmade stränder, särskilt vid klara och näringsfattiga sjöar och åar, där den växer på sand eller grus med inblandad dy. Den förekommer ner till ett par meters djup, men de pillerlika sporkapslarna utvecklas bara på blottlagda stränder och i grunt vatten. Växten lossnar ibland från underlaget och kan då bilda stora, flytande mattor av karakteristiskt ljusgrön färg. Den gynnas i sjöar och dammar som regleras på ett sådant sätt att sjöbottnen exponeras under eftersommaren och hösten; många aktuella lokaler är av denna typ. Arten är konkurrenssvag och gynnas på vegetationsfria ställen. Den utvecklas därför väl på betade stränder. När vegetationen sluter sig kan tidigare massförekomster försvinna mycket snabbt. – Särskilt förr växte arten gärna i dammar, t.ex. kvarndammar, där den troligen gynnades av vattenståndsväxlingar och rensningar.
När arten inte finns i massor kan den vara svår att få syn på. I vegetativt tillstånd känner man igen den på att de yngsta bladen (i spetsen av de långt krypande jordstammarna) är spiralformigt hoprullade. De utvuxna bladen är inte alldeles raka utan svagt och oregelbundet böjda (som uträtade järntrådar).
Första fynd
Utbredning
Funnen i 64 rutor; tidigare uppgifter från 52 rutor. Ganska sällsynt i sydväst, sällsynt i nordöst, mycket sällsynt i resten av landskapet; överallt sannolikt ganska förbisedd. – Ursprunglig.
Klotgräs betecknas som sårbar på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Lokaler
Nordliga och östliga lokaler
Emmaboda Algutsboda 1865, 1869 (N. J. Scheutz i GB LD S och UPS); Stekaremåla kvarndamm 1865 (Scheutz 1871, Scheutz ms). Långasjö 1899 (G. R. Elgqvist i GB LD S och UPS); Löften 1937 (Thunmark 1938). Vissefjärda Törn 100 m V Linnefors station (4F4h 0900), något dyblandad mineralbotten, 1986 (ThK), några m2 årligen 1994–2000 och 2002–04 (allt P.-O. Halvarsson).
Hultsfred Målilla Fältdammens södra kant (6F4j 0107), i hällkar, 0,5 m2, 1999 (Gustav Pettersson, KP); Åkebosjön strax SV om och på ön (6F4i 1749), grunt vatten och torrlagd strand, ymnig, 1991 (SM resp. BD, belägg i Vvik), på den förra lokalen riklig 1994–2000 (G. Pettersson).
Jönköping Gränna ´i mängd på ett öfversvämmadt näs mellan Bunn och Ör´ (Lindeberg 1845; odaterat belägg i GB). Lekeryd 1873 (J. O. Rendahl i GB); Rönjane (O. Montelin enligt Scheutz ms). Ödestugu Hokasjön i norr (6E6b 3430), regleringsstrand, 1993, ej senare (RgL).
Lessebo Ekeberga Sjövik (5F0f 4839), dyig sandstrand, 1988 (GW), ej sedd 1997 (B. Israelsson).
Nybro Madesjö mellan Ebbehult och Torsbo 1913 (S. Medelius i LD), troligen = Svartegöl 1923 (N. Blomgren i LD).
Nässjö Barkeryd Boarps kvarndamm 1884 (H. W. Arnell i UPS), troligen = Ribbingsnässjön 1884 (H. W. Arnell i PerBrahe).
Torsås Söderåkra (P. F. Lundqvist enligt Scheutz 1871); Bruatorp 1866 (P. A. Westling i OHN och UPS), kanske = Kabbedamm 1866 (P. A. Westling i UPS).
Tranås Säby ´Sommen in Svartå´ (Wahlenberg 1833).
Vaggeryd Svenarum Hokasjön (6E6b 0628), strand, 1994 (MgE GnW, belägg i OHN), ej sedd 1995–99 (allt GlJ).
Vetlanda Bäckseda 1873 (C. P. Hägerström i UPS). Näsby Hultaby 1873 (C. P. Hägerström i UPS). Skirö Saljen nära Sjövik (6F1e 4310), sjöstrand 1994 (RC, belägg i S), ej sedd 1997–2004 (TM).
Vimmerby Djursdala 1918 (J. G. Gunnarsson i S). Södra Vi Krön (H. G. Simmons enligt Holmberg 1922). Vimmerby Stångån 1300 m V Hansehult (6F8j 0015), dyig strand, 1992 (SM), ett 10-tal revor årligen 1994–2001 (SM).
Västervik Törnsfall Hjorten 850 m V Jämserum (7G0i 4832), sjöstrand, mineralbotten, 1982 (BD), rikligt 1998 och 1999 (båda BtE); Hjorten 400 m SSO Tallholmen (7G1i 2922) 1982 (BD, belägg i Vvik, !ThK), ca 40 m2 1994, 1998 och 1999 (BtE). Ukna Malmingen 700 m SV Rökärr (7G7h 3137), sjöstrand, 1983 (MgL FL).
Växjö Drev Braås (Scheutz 1854), 1855 (N. J. Scheutz i S och UPS), 1858 (N. J. Scheutz i Norrk); Braås herrgård, damm, utan år (J. P. Gustafsson enligt C. Mossberg ms), ej återfunnen 1917 (Mossberg 1984); Böksholm (Hyltén-Cavallius 1880). Gårdsby Areström (5F3a 1008), damm, riklig 1983 men ej sedd 1994 och 1997 (allt AvG).
