cikoria
Cichorium intybus
Cikoria växer ljusöppet på torr, grusig, helst bar jord. Den återfinns på vägkanter och banvallar, i hamn- och industriområden, kring gårdar och annan bebyggelse samt på avfallsplatser. Någon gång har den anträffats i torräng.
Cikoria odlades förr för de ätliga rötterna och som kaffesurrogat, och några av de äldsta uppgifterna kan bero på förvildning. Under senare hälften av 1800-talet och början av 1900-talet uppträdde arten som ett i regel tillfälligt ogräs i åkrar och vallar; sannolikt spreds den under denna tid med orent utsäde. Till hamnarna i Kalmar, Oskarshamn och Västervik har den även kommit in med barlast. I senare tid har nog spridning längs vägar och järnvägar dominerat, men dessutom har arten kommit in med gräsfrö och blomsterängsfrö till planteringar i stadsmiljö.
Funnen i 126 rutor; tidigare uppgifter från 79 rutor. Ganska sällsynt kring Kalmar och Oskarshamn, sällsynt i resten av landskapet. – Sentida kulturföljeslagare; bofast vid kusten, i övrigt tillfällig.
Cikoria odlades förr för de ätliga rötterna och som kaffesurrogat, och några av de äldsta uppgifterna kan bero på förvildning. Under senare hälften av 1800-talet och början av 1900-talet uppträdde arten som ett i regel tillfälligt ogräs i åkrar och vallar; sannolikt spreds den under denna tid med orent utsäde. Till hamnarna i Kalmar, Oskarshamn och Västervik har den även kommit in med barlast. I senare tid har nog spridning längs vägar och järnvägar dominerat, men dessutom har arten kommit in med gräsfrö och blomsterängsfrö till planteringar i stadsmiljö.
Funnen i 126 rutor; tidigare uppgifter från 79 rutor. Ganska sällsynt kring Kalmar och Oskarshamn, sällsynt i resten av landskapet. – Sentida kulturföljeslagare; bofast vid kusten, i övrigt tillfällig.
Första fynd
Första uppgift om klart vildväxande cikoria kommer från Forsander (ms 1812–20): Jönköping förvildad kring apoteksplantagen 1815. – Först publicerad av Moqvist (1848) från Kalmar Kalmar nära slottet. Där hade den setts långt tidigare av Sjöstrand (ms 1831); då växte den i en åker.
Variation
Vitblommig cikoria är inte ovanlig. – Flera olika sorter av arten odlas. Sådana med kraftig rot har använts för framställning av kaffesurrogat och för sockerproduktion (rotcikoria). Andra sorter ger sallad (sallatscikoria, ”endiver” m.m.), och mot slutet av 1900-talet har arten även odlats som vallväxt och gröngödslingsväxt i ekologiska jordbruk (fodercikoria). – De typer som nu för tiden uppträder i insådder har stora, rundade, föga flikiga, ljust gröna basalblad och har klassificerats som sallatscikoria.
Lokaler
Uppgifter om sallatscikoria. Alvesta Skatelöv 350 m O folkhögskolan (4E8e 2544), skogsbryn, förvildad från vallodling, 1997 (ÅW, belägg i S); 400 m VSV kyrkan (4E8e 2745), trädgårdsrabatt (ur fågelfrö) 1991, kvar 1992 (StJ; Stig Johnsson 1994 under namnet bladcikoria C. endivia var. foliosum). Jönköping Gräshagen (7E1a 0808), insådd gräsmatta, 2002, 2004 (MtS); högskolan (7E1a 2021), insådda vägslänter, 2004 (MtS, belägg i S), 2005 (HT, belägg i S). Ljungarum Skogskyrkogården (7E0a 4311), insådda gräsytor, 2003 (HT). Kalmar Förlösa 400 m SV Kråksmåla (4G8g 0902), åkermark i träda, ymnigt 1998 (SD, belägg i OHN). Ljungby Moskogen (4G7e 0725), tipp, 2005 (A. Svenson). Ryssby 100 m NNO Venenäs (4G9i 1503), enstaka 1998 (SD). – I Kalmar Förlösa, där växten förekom tillsammans med flera ovanliga grödor, har det troligen rört sig om fodercikoria. I Alvesta Skatelöv VSV kyrkan kan det ha varit sydcikoria C. endivia, som på Brittiska öarna är känd som fågelfröinkomling (Clement & Foster 1994).
Osäkra uppgifter. Aneby Lommaryd Skareda sent 1700-tal (Ljungh ms). Växjö Växjö åt NV (E. Fries ms 1810b). – I båda fallen kanske odlade plantor.
Osäkra uppgifter. Aneby Lommaryd Skareda sent 1700-tal (Ljungh ms). Växjö Växjö åt NV (E. Fries ms 1810b). – I båda fallen kanske odlade plantor.
