Myrbräcka är en nordöstlig källkärrsväxt som är känd även från enstaka förekomster i södra Sverige; alla utom två i Västergötland är nu borta. Arten gynnas av järnhaltigt källvatten. I Skåne och Västergötland framstår den som en utpräglad kalkkärrsväxt, men från de småländska lokalerna finns inga noteringar om andra speciellt krävande arter. Myrbräckan är mycket känslig för dikning och starkt gynnad av äldre tiders myrslåtter (jämför Bredestad ovan!). Möjligheterna att återfinna den i dagens Småland är nog obefintliga.
Arten fridlystes i Jönköpings län 1935, långt efter det att den setts för sista gången.
Första fynd
Utbredning
Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 3 rutor. – Spontan; utgången.
Lokaler
Från Aneby Bredestad finns daterade belägg från 1843 (C. J. Lindeberg i S) till 1904 (flera samlare i GB S och UPS). Lokalen var en kärräng (´Broängen´ enligt ett ark i S) som tillhörde prästgården; den låg mellan prästgården och Bona gästgivaregård (Scheutz enligt E. Fries 1858).
En annan väldokumenterad lokal är Vetlanda Lannaskede hälsobrunn. Den första uppgiften därifrån finns som ett senare tillägg i Forsanders handskrivna smålandsflora (Forsander ms 1820): arten hade setts 1828 av Stenvall ´i mossen der gyttjan tages till Lannaskede brunn´. Lokalen publicerades först av Hartman (1849) med C. J. Lindeberg som uppgiftslämnare; ett odaterat belägg samlat av Lindeberg finns i S, nog det tidigaste från denna plats. Det första daterade belägget är från 1857 (I. Svensson i S och UPS), det sista från 1914 (G. Haglund i S): ´Lannaskede brunn (i brunnsparken), mosse på sump´. Hos Gadamer (ms 1919) får man veta att det var ´godt om´ 1872.
Den tredje lokalen, Nässjö Forserum, publicerades av Scheutz (1862) ´Forssarum vid Kallsåg: Montelin´. Oscar Montelin var kyrkoherde i Barkeryd. Scheutz tolkade specifikationen som ett platsnamn, men kallsåg var snarare en benämning på en fuktsänka eller ett frambrytande, kallt källflöde, vilket stämmer bra som biotopuppgift för myrbräckan. Inga ytterligare observationer från platsen finns.
Samtliga lokaler.
Aneby Bredestad 1745–1904, se ovan. Nässjö Forserum före 1862, se ovan. Vetlanda Lannaskede 1828–1914, se ovan.
Osäkra eller felaktiga uppgifter.
Aneby Marbäck Vrangsjö 1899 (F. Ridderstolpe i S); kanske från grannsocknen Bredestad? Sävsjö Sävsjö 1899 (Vult von Steijern i LD). Flera personer med detta efternamn kan vara aktuella, men ingen har samlat i trakten. Uppgiften får betecknas som mycket osäker. Tingsryd Urshult 1869 (A. G. Linnell enligt Elmquist ms 1871); i avsaknad av mera konkreta uppgifter kan uppgiften ej godtas. Vetlanda Vetlanda 1874 (P. Bråkenhjelm i LD) kan inte godtas; andra sannolikt feletiketterade växter i hans herbarium (i LD) är praktbrunört Prunella grandiflora från Barkeryd 1873 och stenkrassing Hornungia petraea från Gränna 1875. Värnamo Värnamo (E. Fries ms). Eftersom varken belägg eller några andra uppgifter finns härifrån måste uppgiften betraktas som oriktig. Kärda 1868 (H. Fogelin i Finnved); troligen feletikettering.