Baltisk daggkåpa anses ha kommit till Sverige i ganska sen tid (G. Samuelsson 1943), kanske kring sekelskiftet 1900, troligen med vallfrö från Ryssland eller de baltiska staterna, där den är vanlig. Arten var tidigare känd bara från ett begränsat område i västra Västmanland och angränsande delar av Närke och Värmland. Den småländska förekomsten behöver inte vara jämngammal med dessa mellansvenska.