Norsk fingerört är i Sverige (liksom i Norge!) införd med kulturen; troligen är den ursprunglig i östra Europa, västra Asien och Nordamerika. Den ett- eller fååriga, konkurrenssvaga arten växer på naken eller sparsamt bevuxen, helst något fuktig, oftast näringsfattig mark, i regel torv eller grus. Man påträffar den särskilt på skogsbilvägar, i grustag, på skräpmark och gårdsplaner, på sjöstränder samt på dikesvallar och mossodlingar. Under 1900-talets första del slog arten ofta till på dikade myrar, och under 1800-talet noterades den regelbundet från svedjeland.