klockgentiana
Gentiana pneumonanthe
Klockgentiana har en sydvästlig utbredning i Norden och dess östgräns går genom Småland. Den ljuskrävande arten växer bland blåtåtel Molinia caerulea och pors Myrica gale i översvämningszonen vid flacka stränder av näringsfattiga sjöar, ofta i gles vegetation eller på öppna markfläckar, någon gång på ispressade strandvallar. Mera sällan förekommer den i strandkärr och vid vattendrag. Dessutom växer klockgentianan på fuktiga naturbetesmarker och förr även på fuktig, mager, slåtterhävdad mark. Arten är ganska starkt beroende av hävd; den tål visserligen måttlig igenväxning men försvinner om växttäcket blir högt och tätt. Detta gäller även många av strandlokalerna, som tidigare hölls öppna av bete, tramp eller annan nötning. – Arten är brandgynnad och hade säkerligen goda betingelser i sydvästra Småland för ett sekel sedan, när ljunghedarna ännu hade stor utbredning där.
Funnen i 123 rutor; tidigare uppgifter från 97 rutor. Traktvis ganska vanlig i sydvästra Småland, saknas i resten av landskapet. – Ursprunglig.
Klockgentianan blir allt sällsyntare; dess lokaler försvinner framför allt genom igenväxning. Den betecknas som sårbar på den nationella rödlistan (Gärdenfors 2005).
Funnen i 123 rutor; tidigare uppgifter från 97 rutor. Traktvis ganska vanlig i sydvästra Småland, saknas i resten av landskapet. – Ursprunglig.
Klockgentianan blir allt sällsyntare; dess lokaler försvinner framför allt genom igenväxning. Den betecknas som sårbar på den nationella rödlistan (Gärdenfors 2005).
Första fynd
Tidigast omnämnd från Småland i en handskrift av Linné under namnet Pneumonanthe, men utan lokal (Linné ms 1728). Den publicerades från Älmhult Stenbrohult av Linné (1741b): ´wäxer i Smoland wid Stenbrohult uti sidlänte ängar´. En exakt lokal, Gåsön i Möckeln, gavs i Öländska och gotländska resa (Linné 1745b). Där sågs den ännu 1957 men ej senare (S. Nilsson & I. Nilsson 2004); arten har dock fortfarande flera förekomster i socknen.
Bygdenamn och bruk
höstklockor (Linné 1745a); blå oxöron (Fries ms 1810c); dombjäller (E. Fries ms 1810a); hållört (Vide 1966; liksom andra gentianaväxter en viktig läkeväxt, verksam mot bl.a. gikt, feber- och lungsjukdomar – pneumonanthe = ”lungblomma” – samt matsmältningsbesvär).
Lokaler
Östliga och nordliga lokaler. Alvesta Blädinge Kojtasjöns västra strand (4E9d 0943), sandig fukthed på strand, riklig 1988 (ÅW), 315 ex 2001 (ÅW); Mellansjön (Thunmark 1945), 1946 (N. Malmer i LD) = Mellansjöns sydvästra vik (4E9d 2549), fukthedsartat strandkärr, 1990–91 (ÅW), 7 ex 2002 (ÅW); 400 m OSO Spånghult (4E9d 0643), fukthedsartat kärr, 1990 (ÅW), 236 ex 2001 (ÅW). Hjortsberga 1903 (G. Hyltén-Cavallius enligt C. Mossberg ms); 1550 m O Norrefall (5E2d 0225), strand nedanför sågtomt, 1980-talet (BtH); Transjö (I. Christoffersson 1969c) = 1475 m SV triangelpunkt 178,58 (5E2e 3200), fuktig skogsväg, säkert gammal betesmark, 1980-talet (KjE). Moheda utan år (H. Didoff i UME). Skatelöv (Scheutz 1857), 1889 (T. Fredriksson i GB S och Vvik), 1895 (V. Svensson i S); Grimslöv 1883 (C. O. U. Montelin i PerBrahe S och UPS); Grimslöv, Rävabacken 1915 (J. Strandmark i Strandmk), tämligen rikligt (Vranke & Strandmark ms 1921); Sunnanvik (G. Hyltén-Cavallius enligt Hård ms 1924); Vrankunge 1894 (V. Svensson [=Vranke] enligt C. Mossberg ms); Vrankunge Storegård, tämligen rikligt (Vranke & Strandmark ms 1921). Västra Torsås (Scheutz 1862), 1896 (G. Lindstén i LD och UPS); Ulvö (F. Hård enligt Hård ms 1924; Nicklasson 1976) = 300 m S hållplatsen (4E4f 4336), blåtåtelhed, nästan 1000 ex 1992 (ÅW), 30 ex 2004 (ÅW). Vislanda (N. J. Scheutz enligt T. M. Fries 1858); Hönetorp (Wieslander enligt Forsander ms 1820); 600 m NNV Kringlehall (4E8d 4946), fukthed, kärr, mer än 20 ex 1988 (ÅW), 2 ex 2002 (ÅW); Mellansjöns SO-strand (4E9e 2402), sank sjöstrand, sandbotten, spridd 1984 (ÅW). Gislaved Norra Hestra Dagsjön (6D4d 4121), sankmark, 1986 (LEP LtS), 4 ex 2002, inga 2003 eller 2004 (allt LEP); Kroksjön (6D4d 2623), gammal slåttermad, 2 ex 1986, inga 2005 (LEP). Öreryd Ettö (Magnusson & Attmark 1970) = 800 m S Poststugan (6D4e 0000), strandäng, 1986 (LP), 325 ex 2005 (MgE); Spångasjön i N (6D5d 0122), buskig och tuvig strandäng, 1986 (EF), 6 ex 2005 (MgE). Sävsjö Sävsjö Uppåkra, marken numera uppodlad (F. Gyllenkrok enligt Wetter ms 1894). Vrigstad 1861, 1865 (W. A. G. Wetter i GB resp. UPS), 1919 (L. M. Neuman i LD), 1931 (A. Lindegréns dotterdöttrar i S); från Långön i Lundholmssjön längs ån nedåt Sunnerby och Holkaryds mader, ´der den är ymnig´ (Wetter ms 1894); 750 m SO Möcklaberg (6E0d 4923), betesmark, 1990 (EN); 1100 m S Holkaryds södragård (6E1d 0123), betad strandäng, 18 ex 2002 (LP), 8 ex 2005 (MgE); Pelikroken nedanför Gubbakulan, strand, gräsmark, ca 1970 (BrL). Vaggeryd Svenarum Ossingssjön (6E6b 0622) 2005 (MgE). Växjö Växjö 1897 (J. Berggren i LD); Domprosthagen 1810 (E. Fries ms 1810b) = Domprostgärdet 1883 (A. Schröder i LD); ´i hagen i södra delen af kvarteret Skytten´ 1919 (J. A. Z. Brundin enligt C. Mossberg ms). Östra Torsås sparsam och nu utgången (N. Blomgren enligt Hård ms 1924).
Osäkra uppgifter. Alvesta Mistelås Mellansjön (I. Christoffersson 1969c); sannolikt avsågs Mellansjön i Blädinge. Jönköping 1933 (I. Timén i Finnved); feletikettering? Månsarp Taberg 1911 eller 1912 (K. von Schéele hos Wirdemark & Thulin 1972); minnesfel? Vetlanda Vetlanda 1900 (K. Holm i LD); säkerligen feletikettering.
Osäkra uppgifter. Alvesta Mistelås Mellansjön (I. Christoffersson 1969c); sannolikt avsågs Mellansjön i Blädinge. Jönköping 1933 (I. Timén i Finnved); feletikettering? Månsarp Taberg 1911 eller 1912 (K. von Schéele hos Wirdemark & Thulin 1972); minnesfel? Vetlanda Vetlanda 1900 (K. Holm i LD); säkerligen feletikettering.
