Smålands flora - kavelhirs

kavelhirs

Setaria viridis

Grön kavelhirs
Kavelhirs växer på torr, öppen, näringsfattig mark. Den förekommer huvudsakligen i trädgårdsland på lätt jord och – troligen mera förr än nu – i sandiga åkrar. Någon gång påträffas den på små klipphällar i odlingsbygden, kanske som rest av tidigare förekomster på odlad jord. Dessutom ser man arten som en sentida och tillfällig inkomling i hamnar, på gator och utfyllnader. – I slutet av 1900-talet blev kavelhirs ett karakteristiskt ogräs i majs i de delar av landskapet, där denna gröda odlas.

Tidigare var arten mera spridd i centrala Småland. Även om en del av dessa förekomster varit tillfälliga får man intrycket att arten gått tillbaka. Delvis kan detta ha att göra med åkerarealens minskning.

Första fynd

Tidigast omnämnd från landskapet i en handskrift av den unge Linné (ms 1729) under namnet Panicum vulgare spica simplici et aspera [hirs med enkelt och strävt ax]. Lokalen var högst sannolikt Älmhult Stenbrohult. Då han seare publicerade arten var det nämligen med orden ´Wäxte wid Stenbrohults Kyrka i Smoland bland säden bredewid wägarne´ (Linné 1741a). – Ännu 1958 fanns arten vid kyrkan (grusgång, IC, belägg i JC:s herbarium).

Variation

När kavelhirs förekommer i odlingar och på klipphällar är den i regel småvuxen (men kan i gödda täppor bli upp till ett par dm). På skräpmark är den oftast (men inte alltid) stor och bredbladig och får en ganska stor vippa. Sådana former brukar föras till stor kavelhirs S. viridis var. major; gränsen är dock flytande. Noteringar om denna finns från några smålandslokaler, men den har troligen inte alltid skilts ut. – Den småväxta formen, vanlig kavelhirs var. viridis, dominerar helt i landskapet.

Utbredning

Funnen i 231 rutor; tidigare uppgifter från 105 rutor. Ganska vanlig i sydost och i centrala Sunnerbo, ganska sällsynt i andra delar av södra och östra Småland, sällsynt i nordväst. – Gammal kulturföljeslagare och sentida inkomling.

Lokaler

Lokaler i nordväst.
Eksjö Eksjö se var. major nedan.
Gislaved Burseryd 1868 (K. A. T. Seth i S); Mölnebo 1878 (K. A. T. Seth i S).
Jönköping Bankeryd 400 m VNV Krabberyd (7D2i 4636), Domneådammen, 1979 (MsT). Gränna Röttle i branterna mitt emot sågen (Hagström enligt Janzon före 1907). Jönköping omkring Jönköping ´i trägårdar och flere ängar´ (Wåhlin 1769), 1869 (A. Franzén i PerBrahe), 1873 (C: A. Andersson i UPS), 1882 (V. Andersson i LD och S); Fridenslund 1922 (B. Hedvall i LD); Gröna gatan 25 (7E1a 1716), sandig innergård, 2004 (MtS). Ljungarum koloniområdet, 1977 (R. Lernedal i SVätt); Stommen (7E0a 2622), skräpmark, 1999 (HT); Västerbrunn (Zetterstedt 1881). Skärstad 500 m VNV Lyckås (7E3c 3431), majsfält, 1989 (TF). Visingsö tämligen allmän (Gadamer ms 1919).
Nässjö Nässjö Boda se var. major nedan; Nässjö elektricitetsverket, sparsam 1921 (Haglund ms 1920); se även var. major nedan.
Sävsjö Vrigstad Biskopsbo (Wetter ms 1894); Mörkadala 1894 (A. Lindegrén i S).
Tranås Linderås 350 m V Stora jordfällan (7E6i 2914), sandig störd vägkant, 2 ex 2003 (JJ). Säby 600 m NV Malingskog (7F7a 2118), grusplan på soptipp, rikligt 1986 (JJ); 600 m NNV Sjöstugan (7F8a 4911), torr havreåker, riklig 1992 (JJ, !ThK); 150 m VSV Säby kyrka (7E5j 4825), gödslad störd mark, 1998 (JJ; var. viridis); se även var. major nedan.
Vaggeryd Hagshult Målen 1813 (Forsander ms 1812–20); Packebo (Forsander ms 1816). Åker (Hesslén enligt Forsander ms 1820).
Vetlanda Alseda 1864 (A. P. Andersson i OHN), 1884 (O. Lagercrantz i S). Bäckseda 1884 (A. Samuelson i S).
Värnamo Fryele Näsbyholm och flera ställen i åkrar (Ennes ms 1823). Nydala Gåeryd 1956 och några år dessförinnan (Hjelmqvist 1958). Värnamo Mossle flerstädes (Hård 1920); se även var. major nedan.

Noteringar om var. major.
Eksjö Eksjö Gyesjön (6E8j 2525), soptipp, 2003 (MgE).
Hultsfred Målilla Flathult (6F2i 0229), handelsträdgård, 1995 (A. Ljungberg och T. Nilsson i Emdal).
Kalmar Förlösa 850 m VNV Sjöängen (4G8f 0447), avfallsplats, 1 ex 1990 (SD, belägg i OHN). Kalmar 1924 (B. Holmgren i LD); Barlastholmen 1925 (A. J. Snell i OHN, bestämd till varietet av ThK 2001); Fredriksskans 1924 (A. J. Snell i OHN, bestämd till S. italica av T. Vestergren, ombestämning ThK 2001), 1925 (A. J. Snell i OHN, bestämd till varietet av ThK 2001). Ljungby Moskogen (4G7e 0524), sopstation, 2000 (B. Nilsson m.fl. 2001), 2001 (NN, belägg i S), 2003 (BtN C. Wigermo, belägg i S).
Nybro Madesjö 1900 (S. O. Medelius i LD).
Nässjö Nässjö Boda (6E8g 0918), soptipp, 2003 (MgE, !E. Ljungstrand).
Tingsryd Tingsås Elsemåla 4F2a 3816), soptipp, 2001 (Niordson 2002, !ThK).
Tranås Säby Tranås, avfallsplats, 1957 (G. Hellgren i Säby under namnet S. italica, ombestämning E. Ljungstrand 2000).
Värnamo Värnamo Stomsjö (5D8h 0139), soptipp, ett fåtal 2000 (Å. Widgren, belägg i S, !ThK).
Västervik Västervik Skördelyckans koloniområde (7H0a 1605), potatisland (RK, belägg i OHN, !ThK 2006).
Växjö Bergunda avlastningsplats 1924 (P. Hyltén under namnet S. italica, ombestämning ThK 1986), troligen = Räppe 1924 (A. S. Trolander i LD, !ThK 2001). Växjö skräpmark 1925 (S. Carlsson i OHN, bestämd till varietet av ThK 2001), Kvarnhagen 1915 (A. S. Trolander i LD, bestämd till varietet av ThK 2001); Västra industriområdet (5E1h 1826) 1987 (CM, belägg i LD, bestämd till varietet av ThK 2001).