stormåra
Galium mollugo
G. mollugo
Stormåra växer på frisk eller torr, djup jord. Den är vanligast på långliggande eller övergivna vallåkrar (där den kan bilda massbestånd), gräsplaner, vägkanter, järnvägsbankar, kring bebyggelse och husgrunder och annan ogräsmark. Dessutom finns den på åkerrenar, i bryn och ibland i gles, gärna betad skog.
Arten är en sen inkomling från Mellaneuropa. I Småland tog dess spridning fart under 1860-talet i samband med den snabbt uppblomstrande vallodlingen. Under ett skede har den i stor utsträckning spritts utmed järnvägarna, i vår tid längs vägnätet. Den är en utpräglad vanhävdsart, som gynnas i dagens igenväxande, övergödslade landskap.
Funnen i 1395 rutor; tidigare uppgifter från 272 rutor. Mycket vanlig. – Bofast sentida inkomling.
Stormåra växer på frisk eller torr, djup jord. Den är vanligast på långliggande eller övergivna vallåkrar (där den kan bilda massbestånd), gräsplaner, vägkanter, järnvägsbankar, kring bebyggelse och husgrunder och annan ogräsmark. Dessutom finns den på åkerrenar, i bryn och ibland i gles, gärna betad skog.
Arten är en sen inkomling från Mellaneuropa. I Småland tog dess spridning fart under 1860-talet i samband med den snabbt uppblomstrande vallodlingen. Under ett skede har den i stor utsträckning spritts utmed järnvägarna, i vår tid längs vägnätet. Den är en utpräglad vanhävdsart, som gynnas i dagens igenväxande, övergödslade landskap.
Funnen i 1395 rutor; tidigare uppgifter från 272 rutor. Mycket vanlig. – Bofast sentida inkomling.
Första fynd
Tidigast noterad från Kalmar Kalmar barlastplatsen 1818 (Forsander ms 1812–20) och Berga 1847 (Westerlund ms 1847b, ms 1844–52). – Först publicerad från ´Calmar stads närmaste omgifning´, där den förekom sparsamt (Moqvist 1848). I samtliga fall användes namnet G. mollugo.
Variation
Nutida material av stormåra från Småland ser enhetligt ut. Däremot uppvisar de sparsamma tidiga beläggen ibland avvikande drag som gulvita blommor (Hylte Femsjö) eller sträva bladkanter (Jönköping Gränna); detaljer se nedan. Tidiga litteraturuppgifter ges ofta under olika formnamn, som antyder att man sett variation även i t.ex. växtsätt (upprätt eller mera nedliggande) och bladbredd. De olika enheter som har skilts ut i Norden stämmer dock inte med mellaneuropeiska utredningar (se t.ex. Hylander 1971) och en noggrann undersökning är påkallad.
Lokaler
De tidigaste uppgifterna. Eksjö Ingatorp Bruzaholm, svedjeland, 1847 (Brogren ms 1848). Hylte Femsjö Håknaböke 1846 (N. J. Andersson i S). Jönköping Gränna [oläsligt årtal] (C. J. Lindeberg i S). Kalmar Kalmar se primäruppgifter. Vetlanda Näsby ´Hällinge, Broby m. fl.´ utan år (C. J. Lindeberg i S). Vimmerby Locknevi Björka 1845 (Dahlberger ms 1846). Vimmerby Bellevue 1856 (C. L. S. Lund ms 1856). Västervik Västervik utan år (C. M. Nyman i S); Västerviks park, gräsplan, utan år (A. A. W. Lund i Vvik, !ThK 2006).
Osäker, tidig uppgift. Hylte Femsjö Fällan 1811 (E. Fries ms 181b); troligen en felbestämning, eftersom arten inte togs med i den tryckta Femsjöfloran (E. Fries 1825–26).
Osäker, tidig uppgift. Hylte Femsjö Fällan 1811 (E. Fries ms 181b); troligen en felbestämning, eftersom arten inte togs med i den tryckta Femsjöfloran (E. Fries 1825–26).