Rankstarr växer på fuktig till tidvis översvämmad, näringsrik jord. Framför allt ser man dess markanta tuvor mellan alsocklarna i alkärr och alsumpskog, t.ex. vid sjö- och bäckstränder. Rankstarren förekommer även vid skogskällor och i fuktiga sluttningar, då ibland i sällskap med skärmstarr C. remota. I mellan- och utskärgården kan man någon gång påträffa arten i hällkar. Slutligen uppträder den även i mera kulturpräglad vegetation som källdiken, traktorspår eller kärr i betesmark.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 645 rutor; tidigare uppgifter från 141 rutor. Ojämnt spridd. I nordöstra hälften av Småland vanlig till ganska vanlig men något sällsyntare i mellersta och södra Kalmar län. I sydvästra hälften huvudsakligen i de rikare bygderna i Lagans dalgång samt i sjöområdet kring Växjö söderut (även Emådalen avtecknas på kartan). Sällsynt och saknas över stora arealer längst i väster. – Ursprunglig.
Lokaler
Västliga lokaler.
Hylte Femsjö se primäruppgifter. Färgaryd Hyltebruk 350 m N Haga, S om landsvägen (5C4j 2101), sank bäckstrand, mindre än 10 ex 1984 (NN).
Ljungby Angelstad 250 m NNO Udden (5D0f 1208), alskog, f.d. lertäkt, 1989 (IC).
Markaryd Markaryd 1200 m V Björkholmen (4D3d 0425), bäck med fuktstråk, 1983 (TH); 250 m N Nybygget (4D3d 0610), sluttning S om vägen, 1983 (TH); 700 m N Timsfors skola (4D2d 4701), vid bäck, 1978 (TH); 600 m O Ulvsbäck (4D2c 3936), fuktig skog, 1981 (TH, belägg hos finnaren).
Älmhult Göteryd Askenäs (Scheutz 1871). Hallaryd 400 m NO Brötan (4D1g 4110), fuktig lövskogssluttning, bäck, flera ex 1985 (TH).
Osäker uppgift.
Aneby Lommaryd Skareda, slutet av 1800-talet (Ljungh ms); uppgiften är försedd med frågetecken.
