ramslök
Allium ursinum
Mer information om arten

Ramslök växer skuggigt på näringsrik och mullrik, helst fuktig jord, gärna i raviner och sluttningar eller längs stränderna av vattendrag. Oftast ser man den i ädellövskog med hassel och i sumpskog med ask eller al, men även i bokskog och bland- eller granskog. Den kan också påträffas på övergivna slåtterängar. – Arten odlas som prydnadsväxt och har en markant förmåga att fröförvildas och etablera stora bestånd.

Första fynd

Tidigaste bevarade notering gjordes 1773–75 av L. Gyllenhaal (enligt Afzelius ms): ´Östergötland och Småland under bergssluttningarna utmed Vättern imellan Gränna och Omberg´. Förekomsterna i vätterbranterna i Jönköping Gränna är rikliga än idag, se nedan. – Först publicerad av Wahlenberg (1826) från Västervik Västra Ed Djursnäs och Helgenäs, Lofta Vinö, Gamleby och Blackstad, allt enligt uppgifter från Stenhammar. Av dessa lokaler existerar ännu ett par i Gamleby.

Bygdenamn och bruk

kung Salomos sigill (Gränna, Hjalmar Bjurulf 1941).

Utbredning

Funnen i 52 rutor; tidigare uppgifter från 29 rutor. På naturliga lokaler ganska vanlig i branterna på Vätterns östra sida, sällsynt i Kalmar läns lågtrakter. Som förvildad sällsynt i hela landskapet. – Ursprunglig.

Lokaler

Samtliga lokaler.
Alvesta Skatelöv 300 m VSV kyrkan (4E8e 2746), kärr, inplanterad, 10–20 ex 1986 (StJ).
Aneby Lommaryd Skareda sent 1700-tal (Ljungh ms).
Eksjö Hässleby Hässleby sjukhus (6F7h 4309), gamla land i park, införd, 1986 (RS AK).
Hultsfred Mörlunda Tillingeberg 1870 (G. A. Gunnarsson i UPS).
Högsby Högsby Sinnerbo 1881 (L. Cederkvist i OHN), 1940-talet (K. Nyström ms), troligen = SV Sjökärret (5G5c 4121), f.d. löväng, 1990 (JA). Långemåla Böta kvarn (5G4e 3003), bokskog, 1989 (JC).
Jönköping Bankeryd i sydost (Wirdemark & Thulin 1972); 1,4 km SO Domnsands fyr (7E3a 2208) 1979 (MsT). Bottnaryd 150 m NO Lönsås (7D2f 4039), inplanterad, 1980 (EF). Gränna ett tiotal lokaler från 1773 till 1975, ett tiotal efter 1977. Hakarp Brunstorpsbackarna (Meurling 1950); Bråneryd (7E1b 1847), lövskogsslänt, 1991 (MgE TsK IB); ravinen utmed Strutsabacken (D. Svensson 1958); 300 m SV Vassarp, blandskog, 1970 (SgJ); 200 m SO Vassarp (7E2b 2044) 1980 (SgJ); 500 m NV Vassarp (7E2b 2640), ask-almskog, 1989 (EbW DgE ThK), 1999 (HT). Huskvarna många uppgifter och belägg från 1846 (K. A. Holmgren 1849), totalt ett 10-tal lokaler, t.ex. Huskvarnaåns ravin (7E1b 2848) 2001 (HT). Jönköping (Scheutz 1857), 1865 (Zetterstedt 1866), 1880-talet (Arnell 1915); Torpa 1895 (U. Olsson i LD). Månsarp 200 m O Änganäs (6D9j 2422), trädgårdsutkast, 1985 (HT). Skärstad ett 10-tal lokaler, t.ex. 600 m NNV Edeskvarnaviken (7E3b 2446) 1999 (HT); 2400 m NNO punkt 144,31 (7E3b 3244), lövslänt, 1989 (NT JA). Ölmstad Kållatorpet, Gustavatorpet (7E5c 0-2-), översilningsmark, 1982 (SgJ); 500 m V Sandvik (7E5d 4113), skogsbryn, 1981 (BJ); Öland (7E5c 1946), blandlövhage, 1990 (I. Bergengren).
Kalmar Kalmar Kalmartrakten sparsamt (Westerlund 1852b); 20 m S Jägarevägen mitt för Tjäderstigen (4G6g 4535), ett stort bestånd och ett par mindre 2002 (TsB); SO om infarten till reningsverket (4G6g 1913), blandlövskog, 2003 (SD enligt TsB). Ljungby 350 m O till ONO kyrkan (4G5e 3527), fuktig, förvildad tomtmark, stora bestånd 2005 (CrA); 800 m SO Kölby 15–30 m N väg E22 (4G5e 3941), frisk ekskog, 3 smärre bestånd 1994 (CrA), kraftig spridning 2005 (CrA TsB). Ryssby (Westerlund 1852b); vägskälet i Helgesbo (5G2f 0327), förvildad från utkast, 1990 (LtS LP SÅ NT); Skäggenäs 900 m ONO Lindö (4G9h 1449), lövskogsbryn, mattbildande, 1986 (SD, belägg i OHN); Skäggenäs V om Vadstenalund (4G8h 4-3-) (Länsstyrelsen i Kalmar län 1989); Skäggenäs, Venenäs, lövängsrest, 1931 (R. Sterner i S) = 100 m NV Venenäs (4G9i 1501), lövskogsremsa, 1986 (CM). Åby Björnö (4G8h 4-0-) vid ett raserat växthus, kvarstående från gammal kryddodling, 1996 (SD).
Ljungby Agunnaryd Ramsås 200 m V den östra gården (4E7a 2325), grönstenskulle, inplanterad av Stig Johnsson, 1985 (IC).
Mönsterås Fliseryd Blankö (5G7g 1740), östligaste delen, ca 1991 (GrS); Kärnebo 1947 (Tärnfors 1979); 350 m NNO Ön (5G6g 3130), ek-hasselbacke, 1000 m2 1992 (GW VW). Mönsterås 1907 (S. Johansson i OHN); bland annat på holmar i Emån (Domeij 1963), Emåns nedre lopp mellan Emsfors och havet (S. Andersson ms 1970); Siggehorva (5G5i 3-4-) 1989 (SwJ).
Nässjö Flisby Knutstorp (7E0i 4239), lövpark, 1988 (DgH). Norra Solberga 250 m V Hamnaryds gård (6E9i 1029), fuktstråk vid sjön under pestskråp, 1996 (IB).
Oskarshamn Döderhult Slätemo O om Emån (5G6h 4-4-), lövkullar, 1989 (SwJ); Lilla Hycklinge, mellan ladan och bäcken (6G0g 0146), inplanterad, 1995 (DH); Em (5G6i 4100), rik lövskog, 1988 (ÅR). Kristdala Humlenäs, Sandvik (6G1f 4-4-) 1986 (D. Hedenlo i OHN); Rödviksnäs (6G1f 4740), lövskog, 1987 (MtA); Sandvik (6G2f 0336), örtrik lövskog, 1986 (ÅR). Misterhult Fårbo (6G2i 0614), bäckdrag i fuktig granskog, 2006 (ÅR, belägg i OHN); Stenhagen (6G2i 1344), bäcksluttning, 1986 (ÅR), 2005 (ÅR, belägg i OHN). Oskarshamn flera belägg från 1905 (O. Köhler i S) till 1955 (R. Björk i OHN); Fredriksberg 1907 (G. Linderoth och O. Köhler i OHN resp. S), 1932 (G. Linderoth i OHN), Fredriksberg (5G9h 4323), lövkulle, 1987 (ÅR); Grimskallen (5G9i 4504), snår, 1982 (ÅR, belägg i LD), 1991 (TM, belägg i OHN).
Tingsryd Tingsås Iremåla, nordligaste gården (4E3j 4504), bolmark invid gård, inplanterad troligen i början av 1900-talet, rikligt spridd 1992 (KI). Väckelsång prästgården 1925 (B. Svensson i BSvens, B. Svensson 1994).
Tranås Säby 400 m OSO Åbonäs (7E6j 0839), fuktig al/björkskog (insådd och rikligt förvildad), 1980 (JJ).
Vetlanda Korsberga f.d. stationsområdet (6F0b 3036), 8–10 småplantor 1998 (TM).
Västervik Blackstad (Wahlenberg 1826, baserat på uppgift av C. Stenhammar). Gamleby (Wahlenberg 1826, baserat på uppgift av C. Stenhammar); 350 m NNO Bergholmen (7G2i 3925), lövsnår i vägkant, 1980 (BD SvH), betesmark, några tiotal 1985, 2006 (båda GB); Frubergshagen, sydkanten, 1909, 1914, 1938, 1946, 1970 (E. Almquist ms 1975) = Frubergets ostsida (7G3i 0019), vägkant/granskogsbryn, 1989 (LH RK BtE), mera än 10 ex 2001 (GB); Vistingsö 1915 (G. Halldin i Vvik); Värmvik 1966 (E. Almquist ms 1975) = 500 m O Värmvik (7G2i 4021), hässle, ca 1990 (RK), 5 ex 2001, 3 vegetativa ex 2006 (båda GB). Hjorted Maren (6G5h 4943, 6G6h 0045), 1986 (ÅR) resp. 1988 (LEA). Lofta i en skog vid Riskasten 1837 (Aspling ms 1837); Vinö (Wahlenberg 1826, baserat på uppgift av C. Stenhammar). Loftahammar Bjursund ca 1945 (B. Westberg enligt Danielsson ms); Bjursund, Hästhagen, 1965 (Sandahl 1966); Hasselö SV om Nyhagen (7H2b 0907), fuktäng, torpgrund, 1995 (RK); Källsingö (7G3j 3839) 1999 (G. Davidsson); 700 och 800 m NV Svederna (7G4j 1737, 1836), lund invid kärret resp. åkerholme, riklig 1989 (BD); Ålvik i SO (7H3a 3302), bergbrant, 1999 (RK). Västervik Högö många belägg från 1853 (A. E. Goldkuhl i S) till 1913 (H. Stenar i S, C. E. Gustafsson i GB) = Högö (7G2j 0302), fuktig lövskog, massvis, 1995 (RK); Segersgärde ca 1945 (B. Westberg enligt Danielsson ms) = mellan bostadshuset och landsvägen (7G2i 4132), ohävdad tomtmark, 100-tals ca 1990 och 2006 (båda GB); Vålningebo (7G2j 0708), mot saltsjön, spridd, 1989 (RK). Västra Ed Djursnäs (Wahlenberg 1826, baserat på uppgift av C. Stenhammar), Djursnäs (7G5i 4-2-) (Västerviks kommun 1993, Ljungström m.fl. 1995); Helgenäs 1816 (P. von Platen ms 1816, Wahlenberg 1826, baserat på uppgift av C. Stenhammar); Vinäs (Sjöstrand 1863).
Växjö Östra Torsås Askeberga (4E8j 1049), gräsmark bland buskar, inplanterad av J. Johannesson och förvildad, 1985 (CM).

Osäkra uppgifter.
´Är så allmän på nästan alla klabbar i Västrums och Misterhults skärgårdar att man knapt ser någon växt frodigare där än denna´ (Holmberger enligt Afzelius ms); måste ha gällt gräslök A. schoenoprasum, från skärgården i Oskarshamn Misterhult och Västervik Västrum finns ingen enda konkret uppgift om ramslök. – Mönsterås Ålem (S. Andersson ms 1968); osäkert, då ingen annan uppgift föreligger.

karta