vanlig gulplister
Lamiastrum galeobdolon subsp. galeobdolon
Vanlig gulplister är spridd i Mellaneuropa; nordgränsen för sammanhängande spontan förekomst går genom Skåne och västligaste Blekinge. Isolerade utposter finns i Småland, Östergötland och Dalarna. Växten föredrar fuktig eller frisk, näringsrik mulljord. Ursprungliga miljöer är blockig löv- och blandskog med ädla lövträd och hassel, sluttningar, branter, källflöden och bäckraviner samt tuvor i näringsrika kärr och sumpskogar, särskilt med al. Växten klarar beskuggning men utvecklas rikast vid ökad ljustillgång, till exempel i gläntor, i bryn eller på hyggen. – Underarten har även odlats som trädgårdsväxt och förvildats, oftast i skogsbryn och gles lövskog.
Lokaler med spontan gulplister är skyddsvärda på grund av att det gäller isolerade utposter. De uppvisar i regel en även i övrigt rik, krävande lundflora med t.ex. lungört Pulmonaria obscura, vårärt Lathyrus vernus och ibland gulsippa Anemone ranunculoides.
Funnen i 44 rutor; tidigare uppgifter från 22 rutor. Sällsynt; som spontan ett tiotal lokaler eller lokalgrupper i östra och norra Småland, som förvildad regellöst spridd i hela landskapet. – Ursprunglig.
Det är påfallande hur väl denna växt har hävdat sig; den är återfunnen på nästan alla tidigare kända lokaler.
Lokaler med spontan gulplister är skyddsvärda på grund av att det gäller isolerade utposter. De uppvisar i regel en även i övrigt rik, krävande lundflora med t.ex. lungört Pulmonaria obscura, vårärt Lathyrus vernus och ibland gulsippa Anemone ranunculoides.
Funnen i 44 rutor; tidigare uppgifter från 22 rutor. Sällsynt; som spontan ett tiotal lokaler eller lokalgrupper i östra och norra Småland, som förvildad regellöst spridd i hela landskapet. – Ursprunglig.
Det är påfallande hur väl denna växt har hävdat sig; den är återfunnen på nästan alla tidigare kända lokaler.
Första fynd
De första daterade beläggen är från 1862: Oskarshamn Kristdala Risinge och Östantorp (W. T. Regnéll i WRe) samt Eksjö Höreda ´vid landsvägen Sandsjö–Eksjö, torpet ´Gudomen´ under Kulla´ (C. O. von Porath i PerBrahe). Växten publicerades först av Ekstrand (1866a under namnet Galeobdolon luteum) från ´Ålhems sn. v. Råsnäs (A.E.); Kristdala sn v. prestgården och Östantorp (W. T. R.), samt v. Saxtorp och Risinge ymnig (!)´ [Mönsterås Ålem och Oskarshamn Kristdala; närmare detaljer nedan]. – Växten är återfunnen på samtliga dessa lokaler.
Lokaler
Spontana förekomster. Eksjö Eksjö Brevik 1899 (H. Fagerholm i Vvik). Höreda (N. J. Scheutz enligt Hartman 1870), 1885 (A. Samuelsson i LD Norrk S och VVik); Broarp (T. Wetterling ms 1869, ´strax vänster stora vägen´), 1891 (G. H. J. Dahl i S), 1898 (I. Dafgård i GB LD och S), 1903 (T. Lagerberg i GB); Bränna många belägg från 1866 (E. Carlsson i UPS, K. F. Dusén i UPS) till 1922 (G. Haglund i S); 1250 m V Danstorp (6E7h 2245), blandskog, rikligt, 1980 (IB MgE TsK, belägg i OHN, !ThK); Hulta (P. G. Theorin enligt Scheutz enligt Hård ms 1924); Kulla 1862 (C. O. von Porath i PerBrahe, ´torpet Gudomen vid landsvägen Sandsjö–Eksjö´), 1863 (C. O. von Porath i GB) = Paradis, flera belägg och uppgifter från 1901 (Y. Stjernspetz i S) till 1972 (Edinius 1972) = 100 m N Kulla (6E7i 2927), lövlund, rikligt, 1983 (JW, belägg i LD); Smedstorp ca 1895 (E. Nordström i OHN). Högsby Fagerhult ca 1850 (anonym i OHN). Långemåla 500 m N Osemåla (5G5d 3639), björkhage, 1983 (JC). Jönköping Gränna Gunnemålen (7E7f 2639). längs stig i blandskpg, 2005 (TF). Skärstad Mykinge, lövskog, 1976 (B. Fingalsson i SVätt) = Nylund (7E3c 4715), lövskogsbrant, ymnigt 1989 (IB TsK, !ThK). Mönsterås Fliseryd Björnhult (5G9f 0-3-) 1986 (DH, belägg i OHN, bestämning ThK 2006); Kåremåla, Södra Skärshult, litet bestånd (Tärnfors 1979); S om Sibbetorpskorsningen (5G5f 2-0-), lövskog (SL, belägg i OHN). Mönsterås 1886 (E. Berggren i LD); Guttorp 1938 (L. G. Bennich-Björkman i UME); O om Guttorp (5G5h 0-1-) (Fredriksson 1991); Harrstorp, lövskog med gran, 1940 (Å. Domeij i OHN; nära domarringen och bronsåldersgraven enligt Domeij 1948) = (5G5h 0827) 1988 (ÅR); Linderum (i närheten av Koverhult) (B. Hedvall enligt Sterner 1933); mellan Mölstad och Åsevad (B. Hedvall enligt Sterner 1933); Mölstad, Strandavägen (5G5h 0437) 1992 (SwJ); Åsevads naturpark (Domeij 1948) = Åsevad (5G4h 4432) 1990 (ÅR). Nybro Kråksmåla Lindshult 1924 (N. Blomgren i LD); kraftverket i Uvafors (5G2a 2728) ca 1990 (LP LtS NT EtN). Madesjö 400 m V Bruatorp (4G8a 0612), gles lövskog vid bäck, 1985 (CM); Bäckebo, måttligt (Medelius ms 1911, belägg från 1908 i LD); Norra Bäckebo (C. A. Andersson enligt Sterner ms 1, belägg från 1915 i LD) = 250 m S Norra Bäckebo (4G8a 0208), hagmark, 1985 (CM EtN); Älmeberg 250 m NO den sydvästligaste gården (4G7a 4907), kalhuggen lövskogsbrant, nu hästbete, 1985 (ThK, belägg i LD). Nässjö Bringetofta 450 m O Stengården (6E5g 0221), fuktig hasselslänt, 1988 (MgE, belägg i LD, !ThK), 2004 (MgE). Nässjö Styggstorp (6E7i 0613), blandlövhage, 1990 (L. Andersson m.fl. ms 1987–90). Oskarshamn Döderhult Björnhult (6G0f 3942) 1986 (ÅR); Gransmåla (6G0e 1513) 1986 (ÅR); Libbershult (6G0e 4331) 1991 (ÅR); O om Puksjön (6G0e 2424) 1991 (ÅR); Skalltorp 1899 (L. Cederquist i OHN); Västra Kulltorp (6G0d 3346) 1989 (ÅR). Kristdala Bjälebo kvarn (6G1d 0848) 1985 (ÅR); Björkeryd (6G2e 0005) 1986 (ÅR); Brånäs (6G1e 1531) 1978 (ÅR); Hälsokällan (6G2e 3127), lund, 1992 (ÅR, belägg i LD, !ThK); S om Jakobstorp, norra dalbranten, 1973 (Mårten Aronsson 1973); Klockaretorp (6G2e 3334) 1991 (ÅR); Kloster (6G2d 0347) 1986 (ÅR); nära kyrkan, ekskog, 1920 (J. A. Z. Brundin enligt C. Mossberg ms), 1962 (E. Asplund i S); Lillemokärr (6G2d 2326) 1990 (ÅR); prästgården (W. T. Regnéll enligt Ekstrand 1866), 1962 (E. Evers i LD); Risinge 1862 (W. T. Regnéll i WRe), ymnig 1866 (Ekstrand 1866), 1974 (ThK, belägg i S); Saxtorp, ymnig (Ekstrand 1866); Stensö 1860-talet (W. T. Regnéll i WRe), 1929 (E. Evers i LD) = (6G2e 3128) 1993 (ÅR); Stora Bråbo (6G1e 2314) 1985 (ÅR); Östantorp 1862 (W. T. Regnéll i WRe). Uppvidinge Nottebäck 200 m V Klavreströms badplats (5F7b 0042), bäckravin, 1989 (KP, !ThK). Vetlanda Nävelsjö Brantås bokar (6E4i 2-2-) 1979 (Göran Svensson ms 1980); 200 m ONO Lida (6E3i 4924), skogsbrant, ca 1986 (DgH, belägg i LD, !ThK), 1992 (LsA, belägg i LD, !ThK); Nävelsjöås (L. Lindgren 1969); 550 m NO Nävelsjöås (6E4i 2336), källflöde i granskog, 1991 (TM). Västervik Blackstad 1600 m NV Frösvinäs (7G0f 4922), bergbrant, 1983 (MsK StK); 100 m SV Mörtnäs (7G1e 2817), surdrag, 1969, 1993 (GB, belägg i LD, !ThK). Hallingeberg 300 m O Brotorp (7G1f 1328), strandskog, spontan (ofläckade blad), ca 1980 (StK).
Tidig förvildning. Gnosjö Åsenhöga kyrkogården 1923, 1 ex (B. Höijer); Marieholm 1920 (F. Höijer), dels ´väster om trädgården i stor ymnighet, omkring 200 m. från boningshuset´, dels ´öster om trdgn vid ett stenröse i än rikligare mängd´ (Hård 1924). Mönsterås Ålem Råsnäs 1865 (A. Engström i S, Ekstrand 1866) = Råsnäs herrgård (5G3h 3-3-) (J. Christoffersson ms 1987b).
Ej accepterade uppgifter. ´Holaveden´, sent 1700-tal (Ljungh ms under namnet Galeopsis Galeobdolon) kan basera sig på den enda spontana förekomsten i Östergötland, i Hult Anderstorp, alldeles norr om smålandsgränsen. Eksjö Hult 1881 (E. Eklund i PerBrahe); möjligen = Höreda Hulta? Växjö Växjö Harakullen (Mossberg 1991b) avser praktgulplister L. galeobdolon ssp. argentatum.
Tidig förvildning. Gnosjö Åsenhöga kyrkogården 1923, 1 ex (B. Höijer); Marieholm 1920 (F. Höijer), dels ´väster om trädgården i stor ymnighet, omkring 200 m. från boningshuset´, dels ´öster om trdgn vid ett stenröse i än rikligare mängd´ (Hård 1924). Mönsterås Ålem Råsnäs 1865 (A. Engström i S, Ekstrand 1866) = Råsnäs herrgård (5G3h 3-3-) (J. Christoffersson ms 1987b).
Ej accepterade uppgifter. ´Holaveden´, sent 1700-tal (Ljungh ms under namnet Galeopsis Galeobdolon) kan basera sig på den enda spontana förekomsten i Östergötland, i Hult Anderstorp, alldeles norr om smålandsgränsen. Eksjö Hult 1881 (E. Eklund i PerBrahe); möjligen = Höreda Hulta? Växjö Växjö Harakullen (Mossberg 1991b) avser praktgulplister L. galeobdolon ssp. argentatum.
