Notblomster växer i klarvattenssjöar med grusig, sandig eller moig botten (´lobeliasjöar´), där arten liksom braxengräs Isoëtes, sylört Subularia aquatica, strandpryl Plantago uniflora, strandranunkel Ranunculus reptans och löktåg Juncus bulbosus ingår i kortskottsvegetationen. Den kan även förekomma på sådana bottnar i lugnvatten i större åar. Arten uppträder ned till någon meters djup samt i nedersta delen av översvämningszonen. Blomningen blir rikast hos exemplar som växer på grunt vatten.
Växten tynar och dör om vattnet grumlas påtagligt eller om näringsrikedomen ökar kraftigt. Den har också försvunnit från många försurade vatten på grund av att vitmossor Sphagnum växer ut över grusbottnarna.
Funnen i 840 rutor; tidigare uppgifter från 594 rutor. Ojämnt spridd. Vanlig eller ganska vanlig i större delen av Småland men saknas i kusttrakterna och i en stor del av det sjöfattiga södra Kalmar län. – Ursprunglig.
Osäkra uppgifter: Kalmar Kalmar ´h. o. d. sparsam´ (Westerlund 1852b); knappast möjligt ens på 1850-talet!