L. heterophyllus
Vingvialens svenska utbredning är koncentrerad till Sydsvenska höglandets nord- och östsluttningar i Småland och Östergötland samt till Falbygden och inre Ätradalen i Västergötland. I övrigt är den känd från strödda lokaler norrut till Jämtland och Västerbotten. Arten är kalkgynnad och föredrar varma, torra och ljusa ståndorter. Den växer gärna på ängskullar och åssluttningar samt i steniga lövbackar, helst i kanten av snår och rösen, där den kan finna skydd för bete och slåtter. På sådana platser finns den ofta tillsammans med andra beteskänsliga brynarter som backsmörblomma Ranunculus polyanthemos, vippärt Lathyrus niger och spenört Laserpitium latifolium. Vanligast är den dock på störd mark, särskilt vägrenar, grustag och banvallar, men till stor del är detta nog rester av förekomster i mera naturlig miljö. Arten kan likväl vara förvildad på några platser – den har odlats dels som prydnadsväxt, dels till foder (Lyhagen 1991).
Småland har en betydande del av vingvialens svenska växtplatser, och vi har därför ett särskilt ansvar att bevara arten. Lokalerna bör undantas från bete och slåtter men måste bevaras öppna genom att angränsande marker hävdas. Vägkantsförekomster bör markeras så att växten inte klipps av vid slåtter eller röjning.
Växten har försvunnit från nästan alla sina lokaler i väster och nordost. Tyvärr vet vi mycket lite om dessa förekomster – möjligen har de helt eller delvis varit tillfälliga.
Första fynd
Först noterad av Adam Afzelius under 1700-talets senare del från Vetlanda Alseda Germunderyd, ´växer allmänt i gärdesängar´ (Afzelius ms). Först publicerad av Elias Fries (1817–19) i Flora Hallandica från Värnamo Fryele och Värnamo. Allt under det då brukliga namnet L. heterophyllus.
Utbredning
Funnen i 151 rutor; tidigare uppgifter från 141 rutor. Ganska vanlig inom ett begränsat område i östra utkanten av höglandet, numera mycket sällsynt i resten av Småland. – Ursprunglig.
Lokaler
Lokaler utanför kärnområdet.
Alvesta Moheda Sjöborgen (Scheutz 1871). Skatelöv Sunnanvik (Scheutz 1871).
Emmaboda Algutsboda 1867 (O. Lindwall i UPS). Långasjö (Scheutz 1873); 1904 (G. Widell i GB S och UPS). Vissefjärda (Scheutz enligt Hartman 1861), 1897 (K. Elgqvist i GB); Rörsbo och Skäppebo 1911 (båda Elgqvist ms 1912); 150 m SSO Tinkelsbo (4F4g 4520), åkerholme med torräng, 1982 (ThK, belägg i S); Törestorp (Scheutz 1864); Törsbo, sommarstuga i söder (4F4g 3414), gårdsplan, spridd, men verkar ursprungligen planterad, 1982 (ThK, belägg i S).
Gislaved Anderstorp Stjärnehult 1897 (U. Olsson i LD).
Jönköping Huskvarna (Scheutz 1871); Sanna 1908 (S. Nordenstam i OHN). Jönköping (Scheutz 1857), 1880 (O. Svanström i PerBrahe).
Kalmar Kalmar 1851 (C. A. Westerlund i UPS); stadsvallarne (Westerlund 1852b); Stensberg (Sjöstrand 1863); Stensö i ekskogarna (Westerlund 1852b). Kläckeberga Vimpeltorpet (4G7g 1420), vägkant, 1 ex 1992 (SD, belägg i OHN, !ThK), 1 ex 2005 (CrA).
Ljungby Agunnaryd Älmtaryd (Scheutz 1871). Ryssby Holborna 1864 (N. J. Scheutz i UPS).
Nybro Madesjö Florhult 150 m SSV den södra gården (4F8j 0012), vägren (den östra), 1987 (ThK). Oskar 900 m SSO till S Duvemålen (4F5j 0045), vägkant, 1980 (HJ RL), ej sedd 1992 (ThK); Kroksjö (C. Areskog enligt Sterner ms 1); 300 m VSV Stora Kroksjö (4F4j 4742), sydvänd vägskärning, 1989 (PH). Örsjö på en kulle till höger om vägen från Orrabäck till Ällebäck bland slånbuskar och Rosa-arter, 1878 (K. J. Lönnroth i UPS); Orrabäck 1881 (K. J. Lönnroth i GB LD S och UPS), 1882 (M. Lönnroth i GB); Ällebäck i snår, 1946 (K. Nyström i S).
Nässjö Barkeryd Barkeryd skattegård i Gruvgärdet (S. Forssgård enligt Scheutz 1871 och ms). Forserum 100 m NV stationen (6E9e 2805), skräpmark, 1985 (GW OS KL).
Tingsryd Linneryd Linneryd 1866 (Scheutz 1871 och ms). Älmeboda Fösingsmåla i ett gärde nära Stensjön (Elmquist ms 1874), utan år men sannolikt 1868 (Rosenquist i UPS).
Vaggeryd Hagshult (Forsander ms 1816). Svenarum Fiskaby vid Torstensbygget i ett buskbeväxt stenrös på en odlad mosse (E. Bolander enligt Wetter ms 1894).
Vetlanda Bäckaby 600 m OSO triangelpkt 286,3 (6E0j 2327), åkerholme, 1981 (NsE), ej sedd 1997 (LsA). Lannaskede Lannaskede i gränden (A. Sjögren enligt Scheutz 1871 och ms).
Vimmerby Locknevi Höghult 100 m V byvägskälet, S om vägen (7G1b 3135), åkerren, 1990 (BD ST).
Värnamo Dannäs Gavlö, ymnig och på flera ställen (Elias Fries’ herbarium i UPS). Fryele Earyd 1810 (Elias Fries’ herbarium i UPS); Näsbyholms gärde 1813 (Forsander ms 1812–20). Hånger Norra Ryd (H. Cavalli enligt Scheutz 1871 och ms). Torskinge (Scheutz ms). Voxtorp (Scheutz 1875). Värnamo mellan Sörhorja och Nederby 1809 (Forsander ms 1812–20); Sörhorja gärde 1822 (Forsander ms 1821–60); åker några km NO om köpingen, ett större ex under flera år (folkskollärare Skaar enligt Hård 1920).
Västervik Dalhem Larums backar 1836 (Pontin ms 1836). Gamleby (C. Pleijel enligt Sterner ms 1); Sothem utmed sjön 1817 (Wingquist & Tellbom ms 1818). Ukna 1859 (K. A. Hagsen i LD). Västervik Hälgsjö (7G2i 1649), grustag, 1998 (RK), senare försvunnen; 100 m NV Målserums ridstall (7G1j 0309), jordtipp, 1999 (RK), nu borta. Överum (C. Pleijel enligt Sterner ms 1).
Växjö Bergunda 1923 (P. Hyltén i LD), 1926 (B. Svensson i BSvens), enligt Hyltén (ms) i snår på en åker vid Långstorp. Furuby Fägerstad (Scheutz 1871). Gårdsby (J. G. Gunnarsson i S). Jät Jätsberg (Scheutz 1871).
Åtvidaberg Gärdserum Forsaström (G. Lindeblad enligt Scheutz 1862); Rotorp (G. Lindeblad enligt Scheutz 1862). Hannäs (Scheutz 1861).
