strandpilört
Persicaria lapathifolia subsp. lapathifolia
Knutpilört
Strandpilört växer på sand- eller lerstränder vid havet och på stränderna av näringsrika insjöar. Vid havet finns den gärna på ruttnande tång. Någon gång anträffas den på skräpmark men bara undantagsvis på åkrar och i trädgårdsland.
Funnen i 20 rutor; tidigare uppgifter från 8 rutor. Sällsynt. – Ursprunglig.
Som havsstrandsväxt är strandpilörten, bortsett från en förekomst i Valdemarsvik Tryserum, bara noterad från södra Kalmar län. På sjöstränder förekommer den däremot huvudsakligen i norra Kalmar län men dessutom i Jönköping Skärstad och Växjö Växjö. Från sjöarna vid Växjö är den känd sedan mera än hundra år, medan nästan alla andra sjölokaler är nyupptäckta. Sannolikt handlar det ändå inte om nyinvandring, utan växten torde vara ett naturligt, men förbisett, inslag vid sjöar av rikare typ.
Namnen Polygonum nodosum och Polygonum lapathifolium har ibland används i vid mening, alltså innefattande både ssp. lapathifolium och ssp. pallidum, exempelvis av Carlsson & Thorell (1977) och Nicklasson (1980).
Strandpilört växer på sand- eller lerstränder vid havet och på stränderna av näringsrika insjöar. Vid havet finns den gärna på ruttnande tång. Någon gång anträffas den på skräpmark men bara undantagsvis på åkrar och i trädgårdsland.
Funnen i 20 rutor; tidigare uppgifter från 8 rutor. Sällsynt. – Ursprunglig.
Som havsstrandsväxt är strandpilörten, bortsett från en förekomst i Valdemarsvik Tryserum, bara noterad från södra Kalmar län. På sjöstränder förekommer den däremot huvudsakligen i norra Kalmar län men dessutom i Jönköping Skärstad och Växjö Växjö. Från sjöarna vid Växjö är den känd sedan mera än hundra år, medan nästan alla andra sjölokaler är nyupptäckta. Sannolikt handlar det ändå inte om nyinvandring, utan växten torde vara ett naturligt, men förbisett, inslag vid sjöar av rikare typ.
Namnen Polygonum nodosum och Polygonum lapathifolium har ibland används i vid mening, alltså innefattande både ssp. lapathifolium och ssp. pallidum, exempelvis av Carlsson & Thorell (1977) och Nicklasson (1980).
Första fynd
Klart urskild först av Westerlund (1852b), som tog upp både Polygonum lapathifolium [strandpilört] och P. incanum [vanlig pilört] från Kalmar Kalmar. – Första belägg från Kalmar 1874 (anonym samlare i LD, !S. Ekman & T. Knutsson 1986).
Lokaler
Samtliga lokaler. Hylte Färgaryd Planen vid Nissan (5C3i 4204), delvis torrlagd forssträcka på grus och dy, 1992 (PJW, belägg hos finnaren, !S. Ekman). Jönköping Gränna 300 m NO Isgårda (7E8f 2110), igenväxande damm, 1 ex 1985 (BH, !ThK). Jönköping 1897 (J. E. Bodin i UPS, !S. Ekman & T. Knutsson 1986), 1922 (B. Hedvall i LD, !S. Ekman & T. Knutsson 1986); 100 m O Tokeryd (7D2j 1742), rabatt, 1991 (BD, belägg i Vvik, !ThK). Skärstad Landsjön 100 m NO Kaxholmens kyrka (7E3c 1012), sandstrand, 1993 (MgE, belägg hos finnaren, !ThK). Kalmar Hagby 2 km N Hagbyudd, viken mot N (4G3f 3405), sumpig tång i dikesmynning mot havet, 1984 (GW, belägg hos finnaren, !ThK). Halltorp Värnanäs 1923 (N. Blomgren i S, !S. Ekman & T. Knutsson). Kalmar 1874 (anonym i LD, !S. Ekman & T. Knutsson 1986), 1924 (B. Holmgren i LD, N. Sylvén i LD); Barlastholmen 1930 (A. J. Snell i OHN, !ThK 2002); hamnen 1924 (A. S. Trolander i GB LD och S, !S. Ekman & T. Knutsson 1986); Stensö fiskeläge, avfallshög, 1968; Vegagatan 5, öppen jord, 1969 (båda H. G. Bruun i UME, !S. Ekman & T. Knutsson 1986). Åby Björnö, fuktstråk i hage 1937, 1968, 1970 (H. G. Bruun i LD UME och UPS, !S. Ekman & T. Knutsson 1986). Nässjö Forserum 1894 (I. Swalander i PerBrahe, !ThK 2000). Oskarshamn Oskarshamn Grimskallen (5G9i 4201), hamnplan, tillfällig, 1989 (ÅR, belägg i LD, !S. Ekman). Tingsryd Tingsryd Elsemåla (4F2a 3814), soptipp, 2001 (BtN Å. Svensson, belägg i S, !ThK); Tikens strand 1050 m SO om Tingsås kyrka (4E3j 1944), stenig strand, 1992 (G. Odelvik i S, !ThK). Torsås Söderåkra 750 m VSV Gate udde (3G9d 2215), 700 m SO (till OSO) Grisbäck (3G8d 4913), båda i försumpning på stranden, 1983 (ThK, belägg hos finnaren, !S. Ekman). Valdemarsvik Tryserum Stjärneberg (7H8a 3603), kulturmark, 1990; Stora Källskärs N-sida (7H7c 1900), sumpig havsstrand, 1988 (båda StK, belägg hos finnaren, !S. Ekman). Vimmerby Frödinge Gröpple sand (6G9d 1212), blottlagd sandstrand, ymnig, 1989. Södra Vi Krön vid N-udden av Lillnäset (7G0a 3003), lerig sjöstrand, 1990 (båda BD, belägg i Vvik, !S. Ekman). Västervik Dalhem SO-hörnet av sjön Patt (7G5e 4424), sandstrand, 1990 (BD, belägg i Vvik, !S. Ekman). Hallingeberg Älmarsrum (7G2g 0209), gårdsplan, 1979 (StK, belägg hos finnaren, !S. Ekman). Törnsfall Hjortens strand vid Hjortkullen 1918 (C. E. Gustafsson i LD, !S. Ekman & T. Knutsson 1986); Hjortens strand 700 m NNV Grantorpet (7G1i 2923), ymnig, 1982 (BD, belägg i Vvik, !S. Ekman). Västra Ed Storsjön, SO-änden (7G6h 1547), blottlagd strand, 1990; Storsjön, viken 300 m VSV Jungfruhagen (7G7h 0024), sandstrand, 1990 (båda BD, belägg i Vvik, !S. Ekman). Växjö Växjö Växjö 1933 (A. S. Trolander i GB, !Ekman & Knutsson 1986); stranden av Södresjö 250 m O Sallö (5E0h 2232), lerig strand, 1986 (CM, belägg i LD, !S. Ekman; hos Mossberg 1988 felaktigt angiven som funnen på sjöns SV-sida); Växjösjön mellan Kampen och Vallen, strand, 1884 (C. O. U. Montelin i UPS, !S. Ekman & T. Knutsson 1986).
Osäkra uppgifter. Det finns ett antal ytterligare uppgifter, men de kan inte kontrolleras då belägg saknas. Några kan vara riktiga men de flesta gäller troligen mellanformer eller vanlig pilört ssp. pallida.
Osäkra uppgifter. Det finns ett antal ytterligare uppgifter, men de kan inte kontrolleras då belägg saknas. Några kan vara riktiga men de flesta gäller troligen mellanformer eller vanlig pilört ssp. pallida.
