brudborste
Cirsium heterophyllum
C. heterophyllum; borsttistel
Brudborste växer på måttligt fuktig till våt, näringsrik jord. Den trivs bäst i anslutning till rörligt vatten och ses därför ofta i sluttningar. Man påträffar arten vid stränder, i källdråg, ängar och lövkärr liksom i dikes- och vägslänter. Den förekommer även i gles, örtrik löv- och granskog men träder tillbaka i stark skugga. I välhävdad betes- och slåttermark hålls den också tillbaka och förekommer mest som vegetativa bladrosetter. Den blomstrar upp och tillväxer starkt vid upphörd hävd och kan då bilda stora, allt förkvävande bestånd. Både antalet lokaler och beståndens omfång har ökat under 1900-talet beroende på den tilltagande igenväxningen i markerna.
Funnen i 694 rutor; tidigare uppgifter från 280 rutor. Vanlig på höglandet, sällsynt i östra fjärdedelen av Småland, i resten av landskapet ganska vanlig. – Ursprunglig.
Brudborste växer på måttligt fuktig till våt, näringsrik jord. Den trivs bäst i anslutning till rörligt vatten och ses därför ofta i sluttningar. Man påträffar arten vid stränder, i källdråg, ängar och lövkärr liksom i dikes- och vägslänter. Den förekommer även i gles, örtrik löv- och granskog men träder tillbaka i stark skugga. I välhävdad betes- och slåttermark hålls den också tillbaka och förekommer mest som vegetativa bladrosetter. Den blomstrar upp och tillväxer starkt vid upphörd hävd och kan då bilda stora, allt förkvävande bestånd. Både antalet lokaler och beståndens omfång har ökat under 1900-talet beroende på den tilltagande igenväxningen i markerna.
Funnen i 694 rutor; tidigare uppgifter från 280 rutor. Vanlig på höglandet, sällsynt i östra fjärdedelen av Småland, i resten av landskapet ganska vanlig. – Ursprunglig.
Första fynd
Arten angavs först av Linné (1745a), ´in pratis Smolandiæ rarius [sällsynt på ängsmark i Småland]´. Den första lokaluppgiften gavs av Wåhlin (1769): omkring Jönköping ´uti ängar´.
Bygdenamn och bruk
brundborste (observera stavningen; Linné 1755); älgtungor (Scheutz ms), älgtunga (Ramkvilla, Bäckaby; J. Christoffersson ms 1993b).
Variation
Brudborsten har någon gång vita blommor.
Lokaler
Östliga utpostlokaler. Högsby Långemåla Alsterhus på åns södra sida 1 km V om gården, skogsäng vid ån, 1949 (R. Sterner i GB). Kalmar Karlslunda Skärvsjö 1150 m S triangelpunkt 109,2, vid vägen (4G4a 1215), granskog, mer än 10 ex 1986 (PH). Ljungby Konungaryd, ett ex i klövervall (P. Johansson enligt Sterner ms 1). Ryssby Askaremåla (5G1f 1-2-) (L. Nilsson 1991); Fanketorp vid Norrebäcken V om byn, skogsäng, 1951 (R. Sterner i GB) = Fanketorp (5G1f 4107), betesmark vid bäck, 1989 (SvJ GhJ, belägg i LD). Nybro Bäckebo Abbetorp O östra vägskälet (5G2e 2909), fuktig ängsmark, 1992 (IB MgE TsK). Madesjö Östra Bondetorp (4G9b 0000), fuktäng, 1985 (IB AtT TJ); Brånahult strax invid den nordligaste gården S om landsvägen (C. A. Andersson enligt Sterner ms 1). Oskarshamn Kristdala Tälge 1992 (6G2e 3319), dikesren, 1992 (ÅR), 5 blommande ex 1997 (ÅR). Misterhult S om Värnamohorva (6G3j 0701), betesmark, 1986 (S. Ejneby). Torsås Torsås 500 m ONO Haget (4G1b 4226), fuktig lundkant, rikligt, 1983 (ThK). Valdemarsvik Östra Ed 800 m VSV Utterkärr (7H6b 4102), fuktstråk, 1986 (StK); Vindö, där gamla vägen från Ålöttera möter nya, 1965 (B. Westberg enligt Danielsson ms). Västervik Gamleby 1917 (P. Tham i LD); Stenberget 400 m SV triangelpunkten (7G4g 2216), landsvägsdike, 1988 (BD). Västrum Stora Järö (6G7j 2149, 6H7a 2000), f d. åker, nu lövhage, 1996 (RK).
Osäker uppgift. Västervik Loftahammar Äskeskär (Länsstyrelsen i Kalmar län 1990, Ljungström m.fl. 1995b); otillförlitligt.
Osäker uppgift. Västervik Loftahammar Äskeskär (Länsstyrelsen i Kalmar län 1990, Ljungström m.fl. 1995b); otillförlitligt.
