Hemlandet för finsk fingerört är inte Finland utan norra och mellersta Ryssland. I övriga Europa är den liksom i Sverige en sen inkomling. Det är oklart hur växten har nått vårt land. Spridning med vallfrö har nämnts (Hård 1924), och ett tidigt fynd i Halland gjordes vid en kvarn (Ahlfvengren 1924). Förekomstsätt och utbredning stämmer dock dåligt med vad som är vanligt hos vallfrö- eller spannmålsinkomlingar. Inom Småland tycks spridningen huvudsakligen ske via väg- och järnvägsnätet.
Finsk fingerört växer helst på torr, grusig mark utan eller med mycket gles annan vegetation: vägkanter, bangårdar, grusplaner, skräpmark och grustag. I Värnamo Värnamo Nederby blev den funnen sparsamt i klövervall 1919 (F. Hård i GB; Hård 1920), och ett belägg från Kalmar Kalmar 1907 anges vara taget på barlast (H. Smith i GB S och UPS).
Första fynd
Utbredning
Funnen i 70 rutor; tidigare uppgifter från 17 rutor. Sällsynt; ojämnt spridd. – Inkommen i sen tid; bofast åtminstone kring Oskarshamn Oskarshamn.
