Smålands flora - raspbjörnbär

raspbjörnbär

Rubus radula

Raspbjörnbär är en värmeälskande art, som är rätt vanlig längs Skånes och Blekinges kuster. I Småland växer den i regel på torra, ljusöppna platser: gles lövskog, sydvända sluttningar mot vattendrag, hällmarker och betesmarker. Endast sällan ses den i starkt störd miljö som vägkanter, grustag och dikeskanter.

Första fynd

Raspbjörnbär insamlades i ´Kalmartrakten´ 1869 dels av E. V. Ekstrand, dels av P. Lundqvist (belägg för båda i S, !A. Oredsson). Arten publicerades av Scheutz (1871) från Kalmar Kalmar Stensö, och den finns ännu i området, t.ex. i kanten av en dunge alldeles N om kanalen mellan Stensö och fastlandet (4G6g 0718), 1984 (ThK, belägg i LD, !A. Oredsson), 1992 (CrA).

Variation

Småbladens storlek och form varierar en del. En dvärgvuxen, småbladig form har insamlats i Kalmar Kalmar och Ryssby, Nybro Bäckebo och Västervik Västervik; den ser avvikande ut men verkar inte ha någon egen utbredning eller ekologi.

Utbredning

Funnen i 45 rutor; tidigare uppgifter från 18 rutor. Ganska vanlig i södra Torsås och mellan Kalmar och Mönsterås, ganska sällsynt vid kusten mellan dessa områden. I övrigt endast med några spridda fynd. – Ursprunglig.

Lokaler

Västliga och nordliga lokaler.
Emmaboda Vissefjärda mellan Förlångsö och Torsjö, 700 m N allmän väg Vissefjärda–Karlslunda, vägkant, 1960 (A. Oredsson & A. Strid, belägg i LD); 550 m SSO Förlångens SO-spets (4F4i 0140), bäckfåra på hygge, riklig 1993 (ThK); Förlångsö 650 m VNV till NV punkt 97,0 (4F4i 0144), gammal stig i blockig sluttning mot bäck, 1993 (ThK, belägg i LD och S).
Kalmar Halltorp 100 m NNO Valbygget (4G2d 1311), igenväxande hagmark, i sluttning, riklig 1990 (ThK, belägg i LD, !A. Oredsson).
Mönsterås Mönsterås Bråthagen (5G5h 4307) 1988 (ÅR); Gelebo, gräsmark vid väg, 1940 (Å. Domeij i LD och OHN, i LD !A. Pedersen); Högemåla (5G4h 3819) 1988 (ÅR); 2 km S sulfatfabriken, 300 m SO punkt 3,51 (5G5j 3-0-), stort barkupplag (W. Lund & A. Oredsson i LD); Södraholm, skogssnår, 1940 (Å. Domeij i OHN); Åsevad (Domeij 1948).
Nybro Bäckebo N om Balebo nära forna Grytsjön, 1949 (R. Sterner i GB; småbladig); Geltorp (5G2e 0825), sandås, 1992 (IB, !JC).
Oskarshamn Misterhult Fårbo kvarn (6G2h 1645), vägslänt, 1989 (ÅR): Sandvik 1902 (A. A. W. Lund i S, !A. Oredsson); Sippetorp (6G1i 4822), skogsbryn, 1986 (ÅR, belägg i LD, !A. Oredsson), 1996 (ÅR).
Tingsryd Urshult Grönteboda 100 m NO Nyhemmet (4E1h 0439), torr mark i beteshage under kraftledning, 1992 (JEH, belägg i LD, !A. Oredsson).
Torsås Gullabo Karsjö vid sågkvarnen (C. A. Andersson enligt Sterner ms 1). Torsås Strömby 350 m SO Skogsliden (4G2a 4537), på jordvall från muddring i ån, 2 icke blommande ex 1990 (ThK, belägg i LD, !A. Oredsson).
Västervik Västervik talrika insamlingar från 1874 (A. A. W. Lund i PerBrahe och LD) till 1921 (C. E. Gustafsson i LD), delvis i en småbladig form; Grönhagen 1877 (A. A. W. Lund i Vvik, småbladig form), 1885 (A. A. W. Lund i GB); Johannesberg 1907 (A. A. W. Lund i GB LD OHN S, småbladig), 1912 (C. E. Gustafsson i LD), 1920 (C. E. Gustafsson i GB S, småbladig); Lusärnavägen/Sjömansgatan (7H0a 2608), tallpark, stora bestånd, 1989 (BD, belägg i Vvik, !A. Oredsson), 1993 (AxL, belägg i OHN, !A. Oredsson). 2003 (RK, belägg I OHN); Ludvigsdal 1920 (Å. Wallenqvist i S, småbladig); S om staden, 1930 (H. Allander i GB LD och S, småbladig); Södra Allmänningen 1902 (A. A. W. Lund i S, småbladig).

Osäker uppgift.
Västervik Ukna Stensnäs 800 m ONO herrgårdsbyggnaden, berg, 1977 (EG FL, belägg i OHN, !A. Oredsson); belägget är raspbjörnbär men detta är en klassisk lokal för uknabjörnbär R. fuscus, som ej uppgavs av FL från denna lokal. Vid ett besök 1993 (BD) sågs och samlades ´bara´ uknabjörnbär. Etikettförväxling?