bovete
Fagopyrum esculentum
Mer information om arten
Bovete härstammar från centrala och östra Asien. Arten odlas, särskilt i Ryssland, för sina stärkelserika frukter som kan malas till mjöl, men i Småland har den varit av begränsad betydelse. Modéer (1767) angav från Kalmar Halltorp och Voxtorp att ´bokvete har tillförene blifvit sådt af några på försök, hvaraf vunnits 3 a 4:de kornet; men bruket har uphördt, af brist på kunskap om fruktens nyttjande´, och Craelius (1774) omnämnde att man då börjat odla den i inre östra Småland. I trakten av Högsby Högsby förefaller bovetet ha odlats rätt ofta kring 1820 och senare (Stolt 1935). I Kalmar Ljungby odlades bovete på fält 1861 (K. J. Lönnroth i UPS), och enligt Wibeck (Hård ms 1924) odlades det ännu någon gång på 1890-talet i trakten av Kållerstad. Däremot tycks arten ha varit relativt vanlig under 1800-talet och det tidiga 1900-talet som ogräs i säd, potatis och lin. – Numera använder man arten som prydnadsväxt och som bifoder och den påträffas därför ibland som odlingsrest i åker- eller trädgårdskanter. Dessutom finns den i fågelfrö och dyker därför ibland upp i trädgårdar och på tippar.
Funnen i 30 rutor; tidigare uppgifter från 72 rutor. Sällsynt i Kalmar län, mycket sällsynt i övrigt; förr något vanligare. – Dels inkommen, dels förvildad; tillfällig.

Första fynd

Först publicerad från Småland i Flora svecica (Linné 1745a): ´Växer sällsynt bland säden i Småland, utan tvivel ditförd med säd från Skåne, där den odlas på sandiga åkrar och även icke sällan förekommer vild bland säden.´ I andra upplagan (Linné 1755) med tillägget: ´Växten förstörs av första frost, förr än P. tataricum [sibiriskt bovete], varför den sällan odlas ovanför Skåne, där nätterna är kallare.´ – Forsander (ms 1809d) anger den första specifika lokalen, Växjö Växjö Kampen ´sponte nunc crescit ad lacum [växer för tillfället spontant vid sjön]´.

Bygdenamn och bruk

Bygdenamn. Linné 1725 använder namnen bokhwete ”ty fruchten är aldeles så proportionerad som en boknöt” och kohwete ”för kor äta dett gierna”.
karta