skaftmålla
Atriplex longipes subsp. longipes
Skaftmållan är spridd i Danmark, på svenska västkusten och i Oslofjorden. I Östersjöområdet är den ovanligare men går norrut till Uppland, Åland och Finska viken (M. Gustafsson hos Jonsell 2001). Den förekommer bara på havsstränder, där den föredrar skyddade strandängar, gärna med krypven Agrostis stolonifera och saltgräs Puccinellia capillaris och ej sällan innanför ett glest vassbälte.
Funnen i 15 rutor; tidigare uppgifter från 3 rutor. De flesta fynden har gjorts vid kusten i norr. Sällsynt men säkert förbisedd, särskilt förr; underartens förkomst i Småland har uppmärksammats först i sen tid. – Ursprunglig.
Funnen i 15 rutor; tidigare uppgifter från 3 rutor. De flesta fynden har gjorts vid kusten i norr. Sällsynt men säkert förbisedd, särskilt förr; underartens förkomst i Småland har uppmärksammats först i sen tid. – Ursprunglig.
Första fynd
Först samlad 1853 på Öröskären i Oskarshamn Misterhult (M. M. Floderus i UPS). Bestämningen gjordes 1975 av Mats Gustafsson, som också först publicerade underarten från Småland (Gustafsson 1976) i form av en kartprick vid Kalmar (motsvarar lokalerna i Kalmar Kalmar och Kläckeberga i lokalförteckningen).
Variation
Mellanformer till brådmålla ssp. praecox förekommer sällsynt.
Lokaler
Samtliga lokaler. Kalmar Hossmo Ekö 50 m O det sydligaste huset (4G6f 0241), havsstrand, badplats, sparsamt 1989 (SD, belägg i OHN, !M. Gustafsson 1989). Kalmar hamn 1912 (S. G:n Blomqvist i UPS, bestämning M. Gustafsson 1975); 650 m SSV Hagbynäs (4G6g 1502), strand, just innanför vassbältet, 2003 (CrA TsB). Kläckeberga Horsö 1861 (K. J. Lönnroth i UPS, bestämning M. Gustafsson 1975); 250 m S Oxhagen (4G7g 3134), buskig havsstrand, flera ex 1989 (SD, belägg i OHN, !ThK 1989). Ryssby Bockskär (5G0i 2211), havsstrand, 1989 (SmS, belägg i LD, bestämning ThK). Oskarshamn Misterhult se primäruppgifter. Oskarshamn Tillingeö (6G0i 1223), driftvall, 1982 (ÅR, belägg i LD, bestämning M. Gustafsson 1990) Valdemarsvik Tryserum Ekudden vid bryggan (7H7b 2445), havsklippa, 1989 (StK, belägg hos finnaren, !M. Gustafsson); Kroksö 500 m ONO slottet (7H8a 4835), havsstrand, 1992 (StK, belägg hos finnaren, !M. Gustafsson). Östra Ed Markens udde (7H6b 4023), havsstrand, 1992 (StK, belägg hos finnaren, !M. Gustafsson). Västervik Gladhammar Verkebäcksviken, SV-stranden O Gunnebo (6G9i 4848) 1990 (GB, belägg hos finnaren, !M. Gustafsson). Loftahammar NNV Horsvik (7G4j 2118), i inre vasskanten, brackvatten, 1989 (BD, belägg i Vvik, !M. Gustafsson); Jungfruskär (7H5c 0013), stenig havsstrand, 1990 (StK, belägg hos finnaren, !M. Gustafsson). Västervik Gamlebyviken vid norra sjukhuset (7G1j 2216), brackvattensstrand, 1980 (BD, belägg i Vvik, !ThK); 600 m NO Vålningebo (7G2j 1015), stenig brackvattensstrand vid Gudingen, 1989 (RK, !ThK). Västrum 600 m SV Annelund (6G8i 0017), brackvattensstrand, 1990 (BD, belägg i Vvik, !M Gustafsson); Näset, sydligaste huset (6G9j 1038), stenig strand, vid båtplats, 1990 (AtT, !SS); Verkebäcksvikens inlopp till Maren (6G9j 1730), brackvattensstrand, 1990 (AtT, belägg i OHN, !SS).
Osäker uppgift. Kalmar Ljungby Bottorp, Sandskär (4G4f 3-1-) 1987 (R. Svensson ms 1988 som A. longipes, skaftmålla); oklart om underarten eller arten (som också inkluderar den vanligare brådmållan) avses.
Mellanform till brådmålla. Kalmar Kalmar vid slottet 1922 (N. Blomgren i S under namnet A. praecox [brådmålla], med tvekan ombestämd till A. longipes [här = skaftmålla] av M. Gustafsson 1976); frukterna är nätnerviga men i övrigt liknar växten helt brådmålla).
Osäker uppgift. Kalmar Ljungby Bottorp, Sandskär (4G4f 3-1-) 1987 (R. Svensson ms 1988 som A. longipes, skaftmålla); oklart om underarten eller arten (som också inkluderar den vanligare brådmållan) avses.
Mellanform till brådmålla. Kalmar Kalmar vid slottet 1922 (N. Blomgren i S under namnet A. praecox [brådmålla], med tvekan ombestämd till A. longipes [här = skaftmålla] av M. Gustafsson 1976); frukterna är nätnerviga men i övrigt liknar växten helt brådmålla).
