säfferot
Seseli libanotis
Säfferot är en kontinental art, som i Sverige i stort sett är inskränkt till östra Svealand, centrala Västergötland och Östergötland samt Öland och Gotland. Den är starkt kalkgynnad och växer i torrängar, snårkanter och vägskärningar.
Funnen i 2 rutor; tidigare uppgifter från 18 rutor. Numera mycket sällsynt och bara känd från Västervik; tidigare spridd i norr; en isolerad lokal i södra Småland var sannolikt tillfällig. – Gammal kulturföljeslagare.
De båda växtplatser som återstår bör hållas under uppsikt, så att de inte schaktas bort eller täcks över. De får inte heller tillåtas växa igen. Arten gynnas av markblottor och missgynnas av en alltför tätt sluten grässvål.
Funnen i 2 rutor; tidigare uppgifter från 18 rutor. Numera mycket sällsynt och bara känd från Västervik; tidigare spridd i norr; en isolerad lokal i södra Småland var sannolikt tillfällig. – Gammal kulturföljeslagare.
De båda växtplatser som återstår bör hållas under uppsikt, så att de inte schaktas bort eller täcks över. De får inte heller tillåtas växa igen. Arten gynnas av markblottor och missgynnas av en alltför tätt sluten grässvål.
Första fynd
Noterad, sannolikt i slutet av 1700-talet, av Ljungh (ms) från Aneby Bredestad kyrkogård, Tranås Säby Säthälla och Tranåsön i Sommen (den senare lokalen från Ennes). Först publicerad av E. Fries (1825–26), som nämnde att den förekom i östra Småland.
Lokaler
Samtliga lokaler. Aneby Bredestad se primäruppgifter. Jönköping Gränna Mällby åt torpet Hägnen (Janzon ms före 1907). Oskarshamn Kristdala Bankhult, Källegärdet, 1862 (W. T. Regnéll i WRe). Oskarshamn Nynäs 1908 (G. Linderoth i OHN). Tingsryd Tingsås mellan Gäddeviksås och Hokadal utmed vägen (E. Fries enligt Forsander ms 1820 och Scheutz 1857). Tranås Adelöv (Linköpings Naturalhistoriska Sällskap enligt Scheutz 1857). Säby se primäruppgifter. Valdemarsvik Tryserum Skrickerum ca 1945 (B. Westberg enligt Danielsson ms). Östra Ed Ålötterna, vägen mot Skeppsgården, ca 1945 (B. Westberg enligt Danielsson ms). Västervik Blackstad Klockargården, åkerren, 1951 (AxL, belägg i OHN). Gamleby Baggetorp 1895 (A. Gabrielson i LD) = VNV Baggetorp (7G3h 1705), vägslänt (O om E22) och åkerholme (V om E22) 1981 (BD, belägg i Vvik från 1977, !ThK), O om vägen 4 ex 1994 (GB). Hjorted (Scheutz 1862). Odensvi Gölinge, stenrös, 1951 (H. Stenar enligt Stenar ms). Ukna Melby, ekbacke, 1920 (R. Sterner enligt Sterner ms 1). Västra Ed Djursnäs (Linköpings Naturalhistoriska Sällskap enligt Sterner ms 1). Västrum Hårdelsängen 1836 eller 1837 (Ingeström ms 1837); 200 m S Källemåla (6G8j 3812), vägkant tillsammans med blodnäva Geranium sanguineum och axveronika Veronica spicata, 1986, (AtT, belägg i OHN, !ThK), 1996 (RK), 1999 (MtS). Åtvidaberg Hannäs (Scheutz 1862); Grevsätter 1878 (A. R. Dahlgren i OHN och UPS).
Osäkra och oriktiga uppgifter. Kalmar Kalmar sparsam här och där (Westerlund 1852b); tvivelaktigt eftersom inga andra observationer föreligger. Ryssby/Åby ´vid Ryssby och Björnö´ (Westerlund 1852b); som föregående. Oskarshamn Misterhult Baggetorp (A. Gabrielsson i LD enligt Rühling 1997); belägget kommer emellertid enligt originaletiketten från Baggetorp i Tjust, dvs. den ännu existerande lokalen i Västervik Gamleby (se ovan). Tingsryd Väckelsång (E. Fries ms, T. M. Fries ms); växtgeografiskt ytterst osannolikt, kanske helt enkelt ett minnesfel för lokalen i Tingsås, som inte nämndes i manuskripten. Västervik Västervik 1868 (A. P. Gustafsson i LD); arket är etiketterat som morot Daucus carota men innehåller även ett skott av säfferot, bestämt av ThK 1994 – förmodligen en senare inblandning som inte hör till insamlingen.
Osäkra och oriktiga uppgifter. Kalmar Kalmar sparsam här och där (Westerlund 1852b); tvivelaktigt eftersom inga andra observationer föreligger. Ryssby/Åby ´vid Ryssby och Björnö´ (Westerlund 1852b); som föregående. Oskarshamn Misterhult Baggetorp (A. Gabrielsson i LD enligt Rühling 1997); belägget kommer emellertid enligt originaletiketten från Baggetorp i Tjust, dvs. den ännu existerande lokalen i Västervik Gamleby (se ovan). Tingsryd Väckelsång (E. Fries ms, T. M. Fries ms); växtgeografiskt ytterst osannolikt, kanske helt enkelt ett minnesfel för lokalen i Tingsås, som inte nämndes i manuskripten. Västervik Västervik 1868 (A. P. Gustafsson i LD); arket är etiketterat som morot Daucus carota men innehåller även ett skott av säfferot, bestämt av ThK 1994 – förmodligen en senare inblandning som inte hör till insamlingen.
