mattfibbla
Pilosella officinarum subsp. peleteriana
Hieracium macrolepideum, H. peleterianum, Pilosella peleteriana
Mattfibbla brukar växa på torr, solexponerad, näringsfattig mark med glest eller uppbrutet växttäcke. Genom att utlöparna är betydligt kortare än hos gråfibbla Pilosella officinarum ssp. officinarum får den ett mera sammanträngt växtsätt än denna och bildar vanligen små täta grupper. Den förefaller också vara mindre konkurrenskraftig än sin släkting och mera bunden till extrema miljöer. I Småland har den påträffats på sandmark vid havet och på klippavsatser, men också i vägskärningar och på torra backsluttningar.
Funnen i 10 rutor; tidigare uppgifter från 16 rutor. Sällsynt men med stor sannolikhet förbigången (ej urskild vid inventeringen); bör eftersökas främst längs ostkusten och i Vätterbygden. – Ursprunglig.
Mattfibbla brukar växa på torr, solexponerad, näringsfattig mark med glest eller uppbrutet växttäcke. Genom att utlöparna är betydligt kortare än hos gråfibbla Pilosella officinarum ssp. officinarum får den ett mera sammanträngt växtsätt än denna och bildar vanligen små täta grupper. Den förefaller också vara mindre konkurrenskraftig än sin släkting och mera bunden till extrema miljöer. I Småland har den påträffats på sandmark vid havet och på klippavsatser, men också i vägskärningar och på torra backsluttningar.
Funnen i 10 rutor; tidigare uppgifter från 16 rutor. Sällsynt men med stor sannolikhet förbigången (ej urskild vid inventeringen); bör eftersökas främst längs ostkusten och i Vätterbygden. – Ursprunglig.
Första fynd
Tidigast insamlad 1846 i Jönköping Huskvarna på ´N sidan af strömmen på de högsta bergen vid öfre fallen´ (okänd i LD och UPS under namnet Hieracium Pilosella d. Hoppeanum). – Först publicerad från Hylte Femsjö av E. Fries (1848 under namnet Hieracium Pilosella – pilosissimum); ett anonymt och odaterat ark från Femsjö i UPS är möjligen belägg för denna uppgift.
Variation
Enligt Dahlstedt (1890) representeras mattfibblan på svenska västkusten av två raser (Hieracium peleterianum ssp. peleterianum och ssp. subpeleterianum), medan östkustens mattfibbla tillhör den av honom beskrivna H. peleterianum ssp. sabulosorum. Allt småländskt material fördes av äldre tiders specialister till ssp. sabulosorum – med ett undantag, en insamling från Hylte Femsjö kyrka, som Stenström (1896) förde till ssp. subpeleterianum. Dessa tre raser urskiljs ej i nutida nordisk floristik.
Lokaler
Samtliga lokaler. Eksjö Kråkshult (Dahlstedt 1890). Hylte Femsjö se primäruppgifter; kyrkan 1890 (K. O. E. Stenström i S); Skattegården 1890 (H. Dahlstedt i S); Älmås, prästgården 1890 (H. Dahlstedt i S). Jönköping Bankeryd 1922 (S. Suneson i GB, bestämning E. Ljungstrand 2003). Hakarp 500 m VSV Smedstorp (7E2b 0044), fuktig gräsmark vid slalombacke, 1989 (EbW DgE ThK). Huskvarna 1873 (J. E: Zetterstedt i UPS), 1892 (C. O. von Porat i OHN och PerBrahe, !T. Tyler 1999); övre fallen se primäruppgifter. Månsarp Taberg 9 lokaler under 1980-talet (HT). Rogberga Klevarpsberget 1890, 1891 och 1893 (K. Johansson i S och UPS). Skärstad 1,3 km SV Säby gård (7E3c 2404) 2004 (HT); Vista kulle i västbranten (7E3b 0136), delvis lövskogsbevuxna grönstensklippor, 2003 (T. Tyler i LD). Ölmstad 500 m O Norrängen (7E4d 4311), sydvänd urbergshäll i betesmark, 1989 (ThK, belägg i S). Kalmar Halltorp 200 m S Hagmanstorp (4G2d 2903), sydvänd vägslänt, 1990 (ThK, belägg i S). Kalmar (Westerlund 1852b). Mönsterås Mönsterås Törnsholmen (Sterner 1933). Nässjö Flisby mellan Ekbacka och Norrlunda (7E0i 4837), parknära löväng med gräsfröinkomlingar, 2001 (T. Tyler i LD). Oskarshamn Döderhult Nymålen (5G8h 0427), kant av skogsbilväg, 1997 (ÅR), 2005 (ÅR, belägg i OHN). Oskarshamn Grimskallen (5G9i 4302), hamnutfyllnad, 2000 (ÅR). Sävsjö Vrigstad Biskopsbo 1894 (W. A. G. Wetter i S; längs landsvägen och vid åbron enligt Wetter ms 1894); Gnillinge på kanalbanken och vid Stampen (Wetter ms 1894); Knutsbråten i Sörängen 1895 (W. A. G. Wetter i PerBrahe; Wetter ms 1894); Pelikroken 1894 (W. A. G. Wetter i S; ´Lunnaberg längs landsvägen vid Pilekrog´ enligt Wetter ms 1894); Ättestupan 1897 (W. A. G. Wetter i LD, !T. Tyler 1999). Torsås Söderåkra Örarevet (4G1e 3-0-) 1995 (I. Christoffersson 1995), uppbruten gräshed på sand, 2000 (ThK). Tranås Säby Tranås (N. C. Kindberg i UPS; Dahlstedt 1890). Vaggeryd Svenarum 1894 (P. G. E. Theorin i LD, ! T. Tyler 1999). Vetlanda Alseda Holsby, sandgrop, 1922 (J. Lagerkranz i S). Västervik Loftahammar Källvik 1891 (F. Elmqvist i LD, !T. Tyler 1999, M. Floderus i S). Åtvidaberg Gärdserum Kvistrum 1892 (H. Dahlstedt i S).
