vippärt
Lathyrus niger
Mer information om arten

Vippärt växer på torr eller frisk, näringsrik mark i gles lövskog med ädla lövträd och hassel. Den förekommer ofta på steniga eller blockiga platser och gärna i sydvända sluttningar, t.ex. av grusåsar. Ej sällan finns den i rasbranter; vid kusten påträffar man den ofta i bryn och dungar eller på åkerholmar. Arten är beteskänslig och uthärdar ej stark beskuggning.

Första fynd

Vippärt omnämndes först i en handskrift av Linné från 1728 med namnet Orobus sylvaticus Viciæ foliis [skogsärt med Vicia-lika blad] – som ett exempel på en växt som man dagligen ser i Småland men inte i Skåne. Den första tryckta uppgiften ger samtidigt den första mera exakta lokalen: Wåhlin (1769) angav nämligen att Orobus niger finns ´uti Wettersmåla ängar i Skärst.´ [Vättersmålen i Jönköping Skärstad].

Utbredning

Funnen i 512 rutor; tidigare uppgifter från 264 rutor. Vanlig i landskapets östra tredjedel, väster därom ganska sällsynt, saknas i den västra fjärdedelen. – Ursprunglig.

Lokaler

Västliga lokaler.
Alvesta Alvesta 1915 (C. Pleijel i S); Benestad 1913 (C. Pleijel i S). Blädinge Alvestaåsen norr om vägen till Oby (I. Christoffersson ms 1969c); Obyåsen (L. J. Larsson 1976); 350 m SO Kroksbygd (5E0e 0012), ekskog på rullstensås, 1987 (ÅW); 500 m V Oby gård (4E9e 4811), ekbevuxen rullstensås, spridd, 1984 (ÅW). Lekaryd Hökarydslund (L. J. Larsson 1976); 700 m SV Sillvik (5E3f 0215), äng-lund-betesmark, ca 1980 (LL). Mistelås Tagel 1900 (C. W. von Sydow i LD). Skatelöv Sunnanvik 1904 (G. Hyltén-Cavallius i UPS); Vrankunge 1894 (anonym enligt C. Mossberg ms), 1900, 1901 (båda V. Svensson i LD), 1916 (J. Strandmark i Strandm), 1930-talet (J. E. Strandmark ms); Vrankunge 800 m VSV den östra gdn (4E7f 2532), gles skog, ek m.m., 1986–89 (GW). Västra Torsås Horgeboda (4E4f 2-1-) 1986 (I. Christoffersson 1986); 400 m SV Hurgeboda skola (4E4f 2212), ekskog, 1996 (ÅW); Hulvik (Wieselgren enligt Forsander ms 1820); Tullanäs södra gård (4E4e 3211), liten lövdunge, 1988 (SK ABC).
Jönköping Månsarp flera lokaler, t.ex. östlig rasbrant 500 m NV Kåperyd (G. Bjurulf 1950); Kåperyd 1973–74 (Fransén ms 1974); 400 m SO Kåperyd (6D9j 0213), sydsluttning, 1989 (LtS); 500 m O Kåperyd, nära järnvägen (6D9j 0417), lövskogslund, sluttning mot SO, relativt frekvent 1998 (HT); lägre bergarm vid Tabergsån, östsidan (Zetterstedt 1866; belägg från 1865 i UPS); Tacklasberget, ravin 50 m NV om ’d’ i Kåperyd, 1948 (G. Bjurulf i LD).
Sävsjö Sävsjö Komstad (Wetter ms 1894). Vrigstad steniga lundar och ängsbackar sällsynt (Wetter ms 1894).
Tingsryd Almundsryd Getnö gård (4E4g 3517), gårdsmiljö, fåtalig, 1980-talet (CM). Urshult Bastaremåla 150 m NO den västra gården (4E1h 4642), ekbacke, 1985 (JEH LOC); Hunnamåla 150 m N den västra gården (4E1i 1042), lövskogsbacke, 1985 (JEH); Midingstorp (4E1h 1542), ekbacke, 1986 (Hederås 1990). Väckelsång Söftestorp på en kulle, 1920-talet (B. Svensson 1994).
Vaggeryd Åker Galtås (J. Forsander och Hesslén enligt Forsander ms 1810).
Värnamo Gällaryd Ivars (Scheutz 1871). Nydala Rössved 500 m S gårdsklungan (6E2c 0227), stenig blandskog, 1990 (ABC SK).
Växjö Asa branten S om gården 1921 (R. Sterner enligt Sterner ms 1). Kalvsvik 350 m OSO till O Torslund (4E7h 2512), stenig skogsbacke, 1989 (OS GW AvG KP YJ LA); 550 m OSO till O Björsagården (4E7g 3023), skogsbacke, 1983–85 (OS). Öja Usteryd före 1889 (Scheutz ms), 1942 (H. Nilsson enligt C. Mossberg ms).

Osäkra uppgifter.
Jönköping Bottnaryd. Scheutz (1873) uppgav att kontraktsprost F. N. Hagström tagit arten i angränsande Bjurbäck socken i Västergötland på den ås, som sträcker sig utmed sjöarna Brängen, Nässjön och Svansjön. Senare införlivades en stor del av detta område med Bottnaryd och det är möjligt, att lokalen ligger i Småland (Hässler 1931). Värnamo Värnamo 1868 (H. Fogelin i Finnved); uppgifterna i detta herbarium är inte tillförlitliga.

karta